I skrivande stund pekar det mesta på att S, V, MP och C kommer att få majoritet i riksdagen, om än med knapp marginal. Men hur en S-ledd regering kan komma att se ut är högst oklart. Nu stundar tuffa förhandlingar.
På det ekonomiska området finns stora motsättningar inom oppositionen, inte minst mellan Vänsterpartiet och Centerpartiet. I valrörelsen har V drivit på för höjda skatter för att finansiera välfärdsatsningar, medan C vill se ytterligare skattesänkningar, primärt för de med lägst inkomster. Frågan är hur en eventuell kompromiss kan se ut.
– Det är svårt att se att de skulle acceptera varandra i en regering, utan det måste vara ett budgetsamarbete i så fall, säger Américo Fernández, privatekonom på SEB.
En stor fråga blir hur man ska göra med den halverade matmomsen som löper ut i slutet av 2027. I en Demoskopundersökning som SEB nyligen har gjort svarar 73 procent av de 1 001 respondenterna att den bör permanentas. Men det kommer med ett högt pris. Satsningen beräknas kosta staten 25 miljarder kronor per år, vilket kan ställas i relation till reformutrymmet som enligt Konjunkturinstitutet ligger kring 24 miljarder årligen under den kommande mandatperioden.
– Det första en ny regering behöver göra för att ge en tydlig indikation på vilken plånbokspolitik som kommer gälla är att ta beslut om den halverade matmomsen. Behåller man den behöver man med största sannolikhet dra ned listan med nya plånboksåtgärder ganska drastiskt, säger Américo Fernández.
Av de skattehöjningar som de rödgröna partierna har föreslagit bedömer han att bankskatten kommer att prioriteras i förhandlingarna och att den, till ett pris, skulle kunna accepteras i en eventuell kompromiss med Centerpartiet. Samtidigt råder stor osäkerhet kring hur förslaget praktiskt kan utformas, uppger Américo Fernández.
– Högre skatt på sparande och på högre inkomster är, liksom bankskatten, mer realistiska att diskutera och genomföra än fastighetsskatt och miljardärsskatt. De senare möter betydligt större politiskt motstånd, säger han.
Nordnets sparekonom Carl-Henrik Söderberg konstaterar att det parlamentariska läget, där S, V och MP inte når egen majoritet, försvårar deras möjligheter att genomföra reformer. En liknande tolkning tycks aktiemarknaden göra. På måndagen steg tre av fyra storbanker samtidigt som Stockholmsbörsen som helhet backade.
– Det är nog en kombination av lättnad kring valutfallet, då risken för en bankskatt är lägre än för en vecka sedan. Och är man rädd för högre räntor så brukar bankerna ändå må ganska bra av det, säger Carl-Henrik Söderberg.
Skolkoncernen Academedia steg också initialt på börsen dagen efter valet. Bolaget har setts som en stor förlorare i fall de rödgröna skulle få majoritet, eftersom de vill begränsa vinster i välfärden.
– Man kan se det i ljuset av att man har svårare att se de rödgröna få igenom olika lagförslag. Riskpremien i aktien har eventuellt kommit ned lite, säger Carl-Henrik Söderberg till DN på måndagseftermiddagen.
Någon timme senare var dock uppgången i princip utraderad efter uppgifter i Dagens ETC om att C kan gå V till mötes om förbud mot vinstuttag i skolan som en eftergift i regeringsförhandlingarna.
Läs mer:
Partiernas plånbokslöften i valet
Efter valrysaren: Här är Magdalena Anderssons väg till makten
Vad undrar du om ekonomi? Ställ din fråga till experterna
DN:s ekonomipanel svarar på frågor om privatekonomi, juridik, företagande och karriär. Skicka frågor till: fraga.ekonomipanelen@dn.se. Publicerade frågor och svar samlas här.
