Svenskarnas aktieförmögenhet har vuxit explosivt de senaste decennierna.
DN har tidigare rapporterat att hushållens genomsnittliga aktieinnehav har ökat från runt 60 000 kronor år 1995 till över en miljon kronor i dag.
Bakom en stor del av uppgången ligger omläggningen av pensionssystemet. Individuella pensionsplaceringar i aktier har ökat kraftigt och gjort att människor med en vanlig lön numera kan ha börsplaceringar värda miljonbelopp.
En snickare i 60-årsåldern med en månadslön på 37 600 kr har i dag en aktieportfölj värd knappt 1,3 miljoner kronor genom sin tjänste- och premiepension. Det visar de typfall som DN har tagit fram med hjälp av Pensionsmyndigheten och tjänstepensionsförvaltarna Alecta och AMF.
Staffan Ström är pensionsexpert på Alecta, som förvaltar tjänstepension för tjänstemän i privat sektor.
– Går man tillbaka 30–40 år placerades en väldigt stor del av pensionspengarna i betydligt säkrare men också mer lågavkastande tillgångar som statsobligationer, säger han.
I dag står svenskarnas individuella pensionsplaceringar i huvudsak på två ben.
Det ena är den allmänna premiepensionen. 2,5 procent av all pensionsgrundande inkomst – utöver lön ingår exempelvis föräldrapenning – läggs till varje individs premiepensionskapital.
Fem miljoner svenskar placerar sin premiepension i det statliga förvalsalternativet Såfa 7. I det alternativet dominerar börsplaceringar. 100 procent av kapitalet placeras i aktier, och först vid 55 års ålder trappas andelen aktier ner för att dämpa riskerna.
Det andra benet är tjänstepensionen, som styrs av avtal mellan fack och arbetsgivare.
Villkoren och förvaltningen av de anställdas tjänstepensionskapital varierar därför mellan yrken och åldersgrupper. Men de senaste decenniernas övergripande skifte har handlat om att gå ifrån förmånsbestämda pensioner.
– Förr lovade arbetsgivaren en viss pensionsnivå, säger Staffan Ström.
Den nya premiebestämda ordningen innebär att arbetsgivarna i stället binder sig vid en viss nivå av inbetalning för varje anställd.
– I alla stora kollektivavtal går man ifrån fasta pensionslöften till att istället lova att betala en peng som medarbetaren får placera varje månad. Det gör att volymerna på börsen har ökat enormt.
Hittills har de senaste decenniernas orientering mot börsplaceringar varit gynnsam för svenska pensionssparare.
– Tanken när man gjorde den här överflyttningen var egentligen att pensionerna skulle bli ungefär lika stora som tidigare. Men nu har aktiemarknaden gått väldigt starkt. Det har gått bättre avkastningsmässigt än de långsiktiga prognoser som man gjorde, säger Staffan Ström.
Han varnar samtidigt för att dra förhastade slutsatser av de senaste 10–15 årens starka börsutveckling.
– Man måste vara försiktig. Man kan inte förutsätta att de senaste årens starka börsutveckling ska fortsätta 60 år in i framtiden.
I dag finns ett starkt internationellt intresse för den svenska pensionsmodellen, som resten av Europa ser stora fördelar med.
När Staffan Ström tar emot utländska delegationer frågar de ofta om svenska pensionssparare tycker att det är okej med en så stark exponering mot börsen.
– I Sverige finns det ingen skräck för att ha pensionspengar på börsen som det finns i många andra länder. Jag tror att en av förklaringarna till det är kulturell. Redan på 80-talet började vi med allemansfonder i Sverige, och det har funnits en idé att demokratisera aktiemarknaden.
