Det är svårt att hitta en förälder med näsan i mobilen när DN besöker Skansen.

Johannes Wiking Alm och Sandra Palmelin äter en tidig lunch tillsammans med deras lilla dotter – med mobilerna undanstoppade.

– Rekommendationerna är vettiga. Jag är medveten om jag inte ska använda telefonen när min dotter är med men är kanske lite dålig på att följa det, säger Johannes och hans partner Ida fyller i:

– Jag försöker vara väldigt begränsad och påminner andra i min närhet om att lägga bort sina mobiltelefoner. Men när man tar upp den en gång för mycket kan man väl känna att man inte borde ha gjort det.

I juni kom Folkhälsomyndighetens nya rekommendationer för föräldrars skärmanvändning baserade på en undersökning av sambandet mellan vårdnadshavares skärmanvändning och barns och ungas hälsa.

Och sambandet finns. Föräldrarnas skärmanvändning kan påverka samspelet med barn negativt. För att barn ska må bra, utvecklas och få ett bra samspel och bra kontakt med föräldrarna så behöver de känna att de är sedda och hörda, säger Helena Frielingsdorf, psykiater och utredare på Folkhälsomyndigheten.

– Det vi har sett i forskningen är att om föräldrarna sitter mycket med mobilen när de är tillsammans med sina barn så påverkar det kontakten negativt. Barnen blir mer ledsna och skrikiga – och får färre uttryck för glädje. Det är så klart dåligt för kontakten.

Studier visar också att föräldrar som har hög skärmanvändning för över vanan till sina barn.

– Allt som föräldrar gör påverkar barns vanor. Vi vet sen tidigare att hög skärmtid hos barn kan leda till sämre hälsoutfall för dem, framför allt kortare och sämre sömn, sämre koncentration över tid och fler symtom på adhd, oavsett om barnet har diagnos eller inte. Dessutom tränger det undan fysisk aktivitet och tid med vänner och familj. Det är viktiga aspekter för barns hälsa, säger Helena Frielingsdorf.

På Skansen följer tvåbarnsmamman Ida Skog efter familjens minsting. Hon reagerar positivt på Folkhälsomyndighetens råd.

– Jag tycker det är jättebra att rekommendationerna finns, säger hon och fortsätter:

– Det låter så himla skrytigt men jag tror vi är ganska bra på det här. Vi använder inte telefonen mycket i närheten av barnen och har pratat om att ha en mobilstation hemma. Annars är mobilen överallt hela tiden och det visar man för barnen, vilket vi inte vill.

Statistik från Mediemyndigheten visar att majoriteten av föräldrar med barn mellan 0 och 12 år uppger att de ägnar för mycket tid åt mobilen. Folkhälsomyndighetens uppdaterade rekommendationer till vuxna i barns närhet råder exempelvis att ha samma skärmfria zoner som barnen själva ha, som vid matbordet eller i sovrummet.

– Om föräldrarna säger: ”Du får inte ha skärmar vid matbordet” och så sitter de själva med en mobil, då blir det ju svårt för barnet att ta det på allvar, säger Helena Frielingsdorf.

Ett annat råd är att lägga undan mobilen när man är med sitt barn, eftersom den stör interaktionen mellan föräldern och barnet.

Just det sistnämnda är särskilt viktigt för små barns utveckling och språk, säger docent och biträdande professor vid Linköpings universitet, Anett Sundqvist. Hon har i många år forskat just på hur skärmar påverkar barns hälsa.

– Våra barn behöver lära sig om världen av oss. Att vi finns där och sätter ord på världen till dem. Vi säger: ”Oj, där är en liten nyckelpiga. Har du sett den? Oj, nu flög den iväg.” Vi vet att det viktigaste för barnets språkutveckling är hur mycket föräldrarna pratar. Om föräldrarna pratar mindre lär sig barnet mindre språk, säger hon.

Att inkludera barnet i skärmtiden är ett annat råd från Folkhälsomyndigheten, som även Anett Sundqvist lyfter.

– Det hjälper barnet och lär barnet saker om man använder mobilen högljutt: ”Här kan jag se när bussen går”.

Just det försöker Josefine Wiklander att tänka på i vardagen, exempelvis när barnen får titta på tv.

– När vi ser på film förklarar vi vad som händer. Jag tycker det är jätteviktigt att prata om vad som sker. Men barnen tycker också det är roligare när vi föräldrar sitter med och kommenterar att ”oj nu händer det här!” och ”oj nu gör de så!” och berättar, säger hon.

Hon och partnern har en medvetenhet kring deras skärmtid i vardagen men uppskattar att det finns råd att luta sig mot.

– Jag tycker det är bra att råden finns. Vi har ganska låg skärmtid hemma. Jag tycker att man ska vara närvarande, säger hon.

Fakta.FHM:s rekommendationer till föräldrar i korthet

* Skapa goda skärmvanor för dig själv. De kan påverka ditt barns skärmvanor.

* Lägg undan mobilen när du är med ditt barn. Använd den bara om du behöver, eller när ni använder den tillsammans.

* Skydda och respektera ditt barn på nätet. Tänk efter innan du lägger upp bilder eller videor.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Fakta.Såhär gör du i vardagen – tips enligt FHM

* Berätta gärna för barnet vad du gör när du använder mobilen eller andra skärmar för att göra nödvändiga saker. Till exempel när du kollar busstider, köper biljetter eller skickar meddelanden till förskolan eller skolan. Då förstår barnet vad du gör och känner sig inkluderat.

* Har du yngre barn kan det passa att ta egna skärmstunder när barnet sover, leker hemma hos andra eller passas av någon annan.

* Tänk på att familjens skärmfria zoner, till exempel vid matbordet eller i sovrummet, inte bara gäller dina barn utan även dig som är vuxen i familjen.

*Tänk efter innan du lägger ut bilder eller videor av ditt eller andras barn på nätet, så kallad sharenting.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Fakta:Definitioner

Technoference betyder att mobiler och skärmar stör samspelet med andra. Ett exempel är när en förälder använder sin mobil samtidigt som hen leker med sitt barn.

Phubbing är när man lägger uppmärksamheten på mobilen i stället för den man umgås med. Ordet kommer från engelskans ”phone” (telefon) och ”snubbing” (att medvetet ignorera någon).

Sharenting är när man lägger ut bilder eller videos på sina barn på nätet. Ordet kommer från engelskans ”sharing”, som betyder dela, och ”parenting”, som betyder föräldraskap.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Share.
Exit mobile version