Kritiken mot det lönekrav på 90 procent av medianlönen som det tidigare beslutats om för arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU lät inte vänta på sig när det presenterades. Inte minst skapade det mycket oro inom vårdsektorn – där lönerna generellt sett är betydligt lägre än de stipulerade kraven.
På fredagen beslutade regeringen om undantag för 27 olika yrkeskategorier. Inom dessa yrken måste man ”bara” ha en lön på 75 procent av medianlönen, det vill säga 27 000 kronor i månaden, för att få ett arbetstillstånd.
– Förutom att det är verklighetsfrånvänt slår det här undan benen på flera branscher där kompetensbrist redan är det största tillväxthindret. Vi har redan en fungerande lönemodell och kollektivavtal i Sverige. Jag förstår inte vad regeringen håller på med, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna som rasar mot regeringens löneskärpningar.
Företagarna har varit kritiska från början. Att regeringen beslutar om ett fastlöneläge utan att först ha konsulterat de branscher som berörs mest eller vad de kollektivavtal som redan finns säger, anser Lise-Lotte Argulander är obegripligt.
– Att man dessutom stänger dörren helt för bärplockare i skog kommer bland annat att leda till att det inte blir någon mer svensk blåbärs- eller hjortronsylt på våra butikshyllor. Det finns inga arbetslösa i Sverige som kommer göra de jobben, säger Lise-Lotte Argulander.
Regeringen var dock uppenbart nöjd över att man nu kunnat presentera en lista på undantag för 90-procentregeln.
– Vi sa från början att vi skulle se över vilka yrkeskategorier som skulle behöva undantas. Vi är glada över att vi är fyra partier som kommit överens om det här, sa migrationsminister Johan Forsell under presskonferensen.
På uppmaning av regeringen presenterade migrationsverket för en tid sedan 81 yrken man ansåg kräver undantag på inkomstkravet på 33 390 kronor. Den listan har nu bantats till 27 yrken där inkomstkravet sänkts till 27 000 i månaden.
På listan finns undersköterskor inom alla olika slags kategorier, ingenjörer inom kemi, laboratorieingenjörer, drift- och supporttekniker inom it, nätverks- och systemtekniker och systemadministratörer.
Servitörer, taxichaufförer och flera yrken inom bygg- och anläggningen finns inte med på listan.
– Vi har 500 000 arbetslösa i Sverige. Det måste finnas kompetens inom den gruppen som vi kan ta vara på, menar Johan Forsell.
Men Byggföretagen är kritiska.
– Regeringen har inte lyssnat på sin expertmyndighet Migrationsverket. Beslutet innebär att det blir svårare för bygg- och anläggningsbranschen att säkerställa arbetskraft inom viktiga yrkesgrupper som murare och betongarbetare, menar Tanja Rasmusson, vice vd på Byggföretagen i ett uttalande.
Inte heller Byggföretagen anser att politiker ska gå in och sköta lönesättningen i Sverige.
– När konjunkturen inom bygg- och anläggning äntligen vänder behöver vi fler händer som utför jobben, fortsätter Tanja Rasmusson.
De nya reglerna ska gälla från och med 1 juni. De som redan har arbetstillstånd kan ansöka om förlängning fram till 2028.
Läs mer:
Näringslivet: Migrationspolitiken dålig för Stockholm
Sverige söker sjuksköterskor i Iran och Turkiet: ”Vi behöver er”
