Nyversionen av ”Lilla huset på prärien” är snyggare och mer medveten än sjuttiotalsserien, men också så tillrättalagd att själva pionjärlivet mister sin tyngd. Märkligt nog framstår Netflix-versionen ännu mer välkammad än den bisarra tv-föregångaren, konstaterar Kerstin Gezelius.

Share.
Exit mobile version