Kommuner och regioner försöker hålla oseriösa bolag borta från sina upphandlingar. Men ett annat hot växer inom välfärden: att personer med kopplingar till organiserad brottslighet anställs direkt i verksamheterna. Det har gjort rekrytering och säkerhetsarbete till en allt viktigare fråga för personalavdelningarna.
Hotet handlar inte längre bara om felaktiga tidrapporter eller enstaka stölder. I sin senaste lägesbild varnar myndighetssamarbetet Nationellt underrättelsecentrum för att unga på LSS-boenden och HVB-hem är särskilt utsatta. Anställda med gängkopplingar riskerar, enligt underrättelsecentrum, att rekrytera dem in i kriminalitet.
Kriminella aktörer söker sig också till anställningar där de kan få tillgång till skyddade personuppgifter eller på andra sätt underlätta brottslighet.
Frågan står högt på dagordningen under organisationen Sveriges Kommuner och Regioners välfärdsbrottslighetsvecka i höst. Södertälje kommun, som länge har arbetat med frågan, deltar för att dela med sig av sina erfarenheter.
– Jag har jobbat här sedan 2016 och min bild är att Södertälje kommun alltid har varit alert i de här frågorna. Vi var först ut med att genomföra bakgrundskontroller, säger Ulrika Semelius Kihlgren, HR-direktör i kommunen.
Arbetet har samtidigt mött juridiska invändningar.
– Vi blev ifrågasatta av JO när vi började med bakgrundskontroller under 2022–2023, då man ansåg att det var ett för stort integritetsintrång. Men nu har lagen ändrats och det finns lagstöd för att genomföra registerkontroller, säger hon.
Enligt Ulrika Semelius Kihlgren har de skärpta kontrollerna inte mötts av motstånd från arbetssökande.
– Vi har inte mött något motstånd eller ifrågasättande från dem som vi rekryterar och inte heller från facket. Snarare tycker man att det är bra med en arbetsgivare som tar detta på allvar, säger hon.
I praktiken handlar det om flera skärpningar. Kommunen använder bland annat digital referenstagning för att kontrollera att referenspersonen är den han eller hon utger sig för att vara. Examensbevis och legitimationshandlingar verifieras också.
Men arbetet handlar inte bara om nyanställningar. Det gäller också att stötta befintlig personal och att bygga en långsiktig säkerhetskultur.
– Utmaningen nu är att hålla kvar arbetet med att hantera otillåten påverkan när personer byts ut. Jag tror att det handlar om uthållighet och om att skapa trygghet hos medarbetarna, säger Ulrika Semelius Kihlgren.
Fakta:Så skyddas välfärden inifrån
Säkerhetskultur inom HR: SKR lyfter behovet av att personalavdelningar utbildas i att upptäcka riskfaktorer vid rekrytering till känsliga verksamheter.
Södertäljes arbete: Kommunen införde tidigt bakgrundskontroller. Efter tidigare JO-kritik finns nu, enligt kommunen, lagstöd för registerkontroller och digital referensverifiering.
Insiderhotet: Nationellt underrättelsecentrum beskriver hur personer med gängkopplingar söker jobb inom bland annat HVB och LSS.
Långsiktigt skydd: Skärpta kontroller av identitetshandlingar kombineras med att skapa trygghet för medarbetare och hålla en vaksam kultur mot otillåten påverkan.
