Går det att undvika att ta ställning i starkt polariserade frågor, som konflikten mellan Israel och Palestina?

– Man kan försöka ha en nyanserad inställning för att bli accepterad av alla. Men istället kommer den som vill vara mer sansad troligen inte att bli omtyckt av någon, säger Giulia Maimone, forskare på Warrington College of Business vid University of Florida i USA.

När hon själv flyttade från Italien till USA för snart tio år sedan upptäckte hon hur polariserat samhället var.

– Människor med olika uppfattningar kunde inte ens prata med varandra. En liberal och en konservativ kunde inte bli vänner och inte dejta. Så var det inte i Italien, i alla fall inte 2017.

Abortfrågan var då till exempel helt okontroversiell i hennes hemland.

– När jag berättade att abort är tillåten i Italien fram till tolv veckor efter befruktningen, och att i stort sett alla tycker att det är okej, märkte jag att abortförespråkare i USA tyckte att jag var abortmotståndare, och abortmotståndare att jag var abortförespråkare, säger hon.

I en studie, publicerad i senaste numret av tidskriften Journal of Experimental Psychology, har Giulia Maimone och hennes medarbetare nu undersökt fenomenet närmare. Fler än 3 200 amerikaner fick både ange sin egen inställning och bedöma andra uppfattningar om tre ämnen som är starkt polariserade i USA: abort, konflikten mellan Israel och Palestina samt presidentvalet 2024 mellan Donald Trump och Kamala Harris.

Forskarna fann att de som själva hade starka åsikter såg på ståndpunkter som ligger någonstans mellan de båda ytterligheterna som ett stöd för motståndarsidan. Effekten syntes bara när försökspersonen hade moraliska skäl till sin övertygelse och såg den motsatta uppfattningen som ett hot.

– Om jag gillar vin och du gillar öl, och vi träffar någon som dricker både vin och öl kommer vi inte att reagera så. Frågan om vin eller öl är inte moralisk, och den andra sidan är inget hot mot oss, säger Giulia Maimone.

Avståndstagande från motståndarna var också viktigare för bedömningen än lojalitet med det egna lägret.

– Säger du: ”jag håller med båda sidor” bryr jag mig inte om att du håller med mig. Så länge du också håller med den omoraliska sidan måste du vara en av dem.

Alla hade lättare att acceptera den som inte höll med någon av parterna.

– Även om du inte håller med mig är det okej, eftersom du inte håller med den andra, omoraliska sidan, säger Giulia Maimone.

Resultaten är lätta att förstå, enligt Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, som läst studien.

– Från individens perspektiv kan det vara en rimlig reaktion. Om man tycker att man har goda skäl för att den positionen man håller är moraliskt rätt och att den andra positionen är ond, är det ju högst rimligt att man bedömer dem som inte förmår ta avstånd från den väldigt hårt, säger hon.

– Så skulle jag själv reagera i vissa lägen, som när någon inte riktigt tar avstånd från fascism, till exempel.

Att det är svårare att överbrygga oenigheter om moral än om fakta har filosofer känt till länge.

– Det finns ingen objektiv accepterad metod för att avgöra sådant. Men det finns bättre och sämre argument och i en demokrati, där folk tycker olika i en massa värdefrågor, är det oerhört viktigt att vi klarar av att diskutera även värdefrågorna på ett nyanserat sätt, säger Åsa Wikforss.

Människor med nyanserade uppfattningar är avgörande för att samhället ska hålla ihop, menar Giulia Maimone.

– De är samhällets sociala klister. De gör att de båda sidorna kan prata med varandra, och gör samarbeten och förhandlingar möjliga, säger hon.

De nya resultaten visar hur polariseringen slår mot dem.

– Risken är att de inser att de är ogillade av alla, och därför överger sin mer måttfulla hållning och väljer sida. Det fördjupar den politiska polariseringen, och urholkar grunden för samarbete. Det är riktigt allvarligt. Det är ett hot mot demokratiska samhällen.

Hur kan vi undvika det?

– Jag tror att vi behöver försöka använda ett mindre moraliserande språk när vi pratar om mycket polariserade politiska frågor. Politiker borde också försöka undvika att demonisera sina politiska motståndare, så att människor inte känner sig hotade av dem, säger Giulia Maimone.

Läs mer:

Gruppen viktigare än fakta för våra åsikter

Share.
Exit mobile version