Världsmeteorologiska organisationen (WMO) bekräftar att havsytans temperaturer just nu stiger snabbt och att en så kallad El Niño (se faktaruta) med stor sannolikhet är tillbaka redan till sommaren.
FN-organet undviker dock begreppet ”super-El Niño”, eftersom det saknar en vetenskapligt standardiserad definition.
Den hållningen delas av SMHI.
– Man brukar vara försiktig så här på våren eftersom möjligheten att förutsäga exakt vad som ska hända är begränsad. Även om sannolikheten för en El Niño är stor, finns det också underlag som pekar på att den kan bli svagare, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.
Fakta.Så fungerar väderfenomenet El Niño
● El Niño och La Niña är motsatta faser av klimatsystemet Enso (El Niño/La Nina Southern Oscillation), som är ett av jordens mest kraftfulla vädermönster.
● Fenomenet ritar om det globala vädret och påverkar mönster för nederbörd, torka och extremväder över stora delar av världen.
● En El Niño kännetecknas av att ytvattnets temperaturer värms upp i de centrala och östra delarna av Stilla havet kring ekvatorn.
● Händelsen inträffar i regel vartannat till vart sjunde år och brukar därefter pågå i nio till tolv månader.
Källa: Världsmeteorologiska organisationen (WMO)
Att vissa forskare ändå slår larm beror på nya mätmetoder. Traditionellt har mätningar av väderfenomenet fokuserat på ytvattnets temperatur.
Men enligt klimatforskaren James Hansen ger det en försenad bild av hur mycket energi som faktiskt ansamlas, vilket tidigare har uppmärksammats av Aftonbladet. Genom att i stället titta på temperaturavvikelser djupt ner under havsytan menar James Hansen att det går att göra en säkrare prognos.
Och där, djupt ner under Stilla havets yta, ser meteorologer något som har liknats vid ett framrusande godståg.
En 800 mil lång värmebölja som sträcker sig från västra Stilla havet till Kaliforniens kust och fungerar som bränsle för El Niño.
James Hansens mätdata visar en temperaturavvikelse i vattnet på över 1,6 grader i början av april.
– Det håller på att byggas upp mycket värme i havet på lite större djup. Det här varma vattnet rör sig nu österut och kommer så småningom att komma upp till ytan och därmed påverka atmosfären, säger Erik Kjellström.
Ett El Niño-år leder vanligtvis till utbredd torka i områden kring Australien och Indonesien, men även i norra Brasilien. Samtidigt kan länder på Afrikas horn och längs Sydamerikas västkust i stället drabbas av svåra skyfall, förklarar Erik Kjellström.
Globalt kan effekten enligt James Hansen bli att jordens medeltemperatur når 1,7 grader över förindustriell nivå år 2027. Just nu har uppvärmningen nått 1,4 grader.
Erik Kjellström är mer återhållsam, men ser samtidigt en stor risk för nya värmerekord.
– Får vi en kraftig El Niño är det mycket troligt att 2027 blir det varmaste året som vi hittills har sett. Det är inte omöjligt att vi kan komma upp mot 1,6 grader eller till och med lite mer, säger han.
Samtidigt är det oklart hur mycket de rubbade vädersystemen kommer att märkas av i Skandinavien.
– Här i Sverige har vi inte så tydlig påverkan. Ibland kan man se tendenser till att vintrarna blir lite kallare vid El Niño-förhållanden, men man ska vara väldigt försiktig med att göra tydliga prognoser för vår del av världen utifrån det, säger Erik Kjellström.
Läs mer:
WMO: Energiobalansen i atmosfären större än någonsin
Klimatförändringar driver fåglarna högre upp i de svenska fjällen
Slaget om planeten: Måste vi bli fattigare för att överleva?
