Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Den som går in i Natos högkvarter i Bryssel har en bit av Berlin till vänster. I en plantering står ett slitet betongblock, en del av den hatade mur som delade Tysklands huvudstad fram till 1989.

Nato tar gärna hjälp av historien när man bygger bilden av en framgångsrik, enad försvarsallians.

President Donald Trump struntar i sånt – han gillar att hacka hårt i alliansens fasad.

Men när Pentagon förra veckan gav besked om att man ska ta hem 5 000 soldater från Tyskland så kom det ändå som en kalldusch.

Neddragningarna har beskrivits som ett straff mot Friedrich Merz efter förbundskanslerns kritik mot USA:s krigföring i Iran.

I Natohögkvarteret finns en utbredd uppfattning om att detta är något mer. Truppflytten är inte bara en ilsken nyck, utan ett tidigt steg i en lång resa mot betydligt färre amerikanska soldater i Europa.

– Det finns en logik i det USA gör. Men det sätter ändå Europa under press. Det är en fundamentalt obekväm process, säger en Natokälla.

Amerikanerna har tidigare sagt att förflyttningarna ska ske ordnat och utan överraskningar. Därför är det oroande att beskedet om de 5 000 kom plötsligt

Den planerade neddragningen är en konsekvens av det koncept som amerikanerna kallar ”Nato 3.0”, och som ska hamras in på den här sidan Atlanten:

Europeiska allierade ska ta över det primära ansvaret för det konventionella försvaret av Europa.

Men det är en mycket lång process, även om Europa försöker nå maxfart i att stärka sitt försvar. USA behövs i mellan tio och 15 år – helst mycket längre, enligt en källa i högkvarteret.

Amerikanerna har tidigare sagt att förflyttningarna ska ske ordnat och utan överraskningar. Därför är det oroande att beskedet om de 5 000 kom plötsligt, utan kommunikation.

Neddragningen i Tyskland bedöms också vara en del av USA:s översyn av landets globala truppnärvaro. Den håller Trumpadministrationen hemlig, men den verkar garantera ännu större omställningar i Europa.

– Vi kommer att skära ner mycket mer än 5 000, kommenterade Trump.

Bjälken vittnar om en tid där allierade européer ställde upp för ett USA under attack

Beskedet borde ge spänningshuvudvärk hos alliansens kontorsarbetare i Bryssel. Men många här verkar ha vant sig vid transatlantisk kris och Truth Social-utfall.

– Man måste hela tiden övertyga USA om att stanna i Nato. Det är tradition, säger en ärrad diplomat med lång erfarenhet av alliansen.

På vägen ut ur högkvarteret finns ett annat historiskt monument.

En förvriden, misshandlad metallbjälke från World Trade Centers 107:e våning. Den störtade samman i terrorattackerna 11 september 2001. Ett dygn senare hade Nato aktiverat Artikel 5.

Bjälken vittnar om en tid där allierade européer ställde upp för ett USA under attack.

Men det är en annan historia, som Trump nog också struntar i.

Läs fler texter av Bo Torbjörn Ek

Share.
Exit mobile version