Ser vi inte en hel del bokomslag med bilder på författaren som barn just nu? Roland Paulssons ”Avbegåvad” – ny på listan den här veckan – och Tora Anderssons debutdiktsamling ”Tar något vasst drar det mot huden” har barndomsfoton. Förra året var det Jesper Högström som visade bleknade barndomsbilder på omslaget till ”Smultronstället”. Mats Jonsson nöjer sig med en porträttbild från 1990-talet på sin kommande ”Not forever”. Ja, nä, jag vet inte. Kulturskribenter brukar skriva artiklar om nya trenden när två böcker delar något – ett träd i titeln eller så – men jag väntar på fler exempel innan jag konstaterar att många längtar sig tillbaka, till en måhända jobbig men ändå mer förbindlig värld.

■ ■ ■

En sak som brukar dyka upp i småsnack kring böcker är förlagens rovdrift på varandra. De stora äter de små, är en välkänd berättelse som kittlar indignationen när en författare på ett litet förlag plötsligt dyker upp på ett större. Utan tvekan finns det sådana exempel: den cigarrökande fetförläggaren viftar med sedelbunten och bjuder den överväldigade författaren på malt från finskåpet, medan den trådsmala småförläggaren gråter otröstligt. Den scenen har man ju sett, eller kan se i sin inre teater.

■ ■ ■

Jag tänker på detta när jag får Frans Wachtmeisters nya roman i handen. Hans första två romaner kom ju ut på Ellerströms förlag, men nya ”Livsrum” kommer på Norstedts. Jag vet inte vad som ligger bakom just detta. Det vanligaste skälet är att författaren följer sin förläggare om denne byter jobb. En annan anledning är att författaren plötsligt blir för stor för småförlaget att hantera – till exempel om författaren får Nobelpriset eller drabbas av ett annat genombrott. Men jag medger att skurkscenen är mer litterär.

■ ■ ■

Från Svenska Akademien kommer en bok som känns adresserad till alla skolor som behöver enkla, korta litterära texter att locka eleverna med. ”Hundra fabler på svenska” är en antologi från fem sekler redigerad av Eric Zillén. Tonvikten ligger på svenska författare, men här finns en del annat. Aisopos förstås, och James Thurber. Antologin avslutas med en uppdatering av den gamla ”flugan och hölasset”, som här får heta ”Flugan på bildskärmen”, av Göran Aurelius.

■ ■ ■

Det var vanligare på 1990- och 2000-talen med påkostade böcker som kom lite från sidan. Böcker som förvirrade. Det kunde vara bjärt kolorerade kulturtidskrifter med hårda pärmar från någon designgrupp. Konstprojekt i bokform som drev med businessjargongen. Märkliga saker. Nu har jag fått i mina händer en bok som heter ”Okidoki kokbok”. Det ser ut som en utställningskatalog från något museum. Inplastad. Överdådig. Ett memento mori med skalle på bok, och en varmkorv med senap placerad på ett tennfat som är tomt i originalbilden. Författaren Stefan Lindberg har skrivit förord.

■ ■ ■

Okidoki är ett arkitektkontor, tror jag. Det är en kokbok som samtidigt är en hyllning till det egna kontorets visioner och produktioner. Med formuleringar som ”vi visade att en lite flexiblare planering inte måste innebära att byggherrar vinstmaximerar”. Heh. Jag kan se den formuleringen i en dikt av Ida Börjel eller Johan Jönson. Det var såna här vänböcker som edgy arkitektkontor gjorde till sig själva förr i tiden. Och så är vi tillbaka i nostalgin.

■ ■ ■

Slutligen mitt vallöfte: mer pengar i plånboken!

■ ■ ■

Prenumerera också på nyhetsbrevet Boklistan, som kommer i din mejlbox. Läs tidigare nyhetsbrev om böcker.

1. Lennart Sjögren: ”Vi är en vi är många”

Albert Bonniers förlag, 48 sidor (2)

En ny samling skarpögda dikter som skenbart enkelt talar om hopp och förändring.

2. Per Svensson: ”När jag dog”

Albert Bonniers förlag, 215 sidor (1)

Journalisten och författaren som avled förra året skriver en essäistisk runa över sitt eget liv.

3. Sven Olov Karlsson: ”Travers”

Albert Bonniers förlag, 541 sidor (5)

Storartat litterärt reportage där sjutton invånare från bruksorten Norberg får komma till tals.

4. Peter Englund: ”Om att misslyckas”

Natur & Kultur, 180 sidor (3)

Nyfiken och underhållande essäistik om segrarnas och triumfernas frånsida.

5. Isabella Nilsson: ”Om varmhållning av levande döda”

Ellerströms, 122 sidor (4)

Ett års anteckningar som rymmer lekfulla partier, kloka diktanalyser och litterära resonemang.

6. Valeria Luiselli: ”Början Mitt Slut”

Övers. Niclas Nilsson. Rámus förlag, 392 sidor (8)

Ett av de stora unga namnen från Mexiko/USA skriver svindlande om kvinnor – och fiktion.

7. Hanna Nordenhök: ”Det underjordiska biblioteket”

Wahlström & Widstrand, 178 sidor (7)

Atmosfäriskt om en läkare som reser genom ett öde, pandemidrabbat Sverige för att bränna sin pappa.

8. Johannes Heldén: ”Modern mytologi”

Albert Bonniers förlag, 110 sidor (9)

En av den svenska lyrikens mest distinkta röster skriver stämningsfull sf-dikt.

9. Aya Kanbar: ”Kalven”

Nirstedt/Litteratur, 104 sidor (10)

I sin tredje samling rör sig den 22-åriga poeten i språket med öronen som vägvisare.

10. Roland Paulsen: ”Avbegåvad”

Albert Bonniers förlag, 287 sidor (ny)

Med undertiteln ”en essäberättelse om arv och miljö” skriver sociologen om sin familj och klassresornas nutid.

Tio DN-kritiker väljer

Kritikerlistan innehåller böcker utkomna efter den 12 juni. Förra veckans placering inom parentes. Listan röstas fram av DN-kritikerna Åsa Beckman, Jan Eklund, Ingrid Elam, Johanna Käck, Rebecka Kärde, Kristina Lindquist, Maria Schottenius, Jonas Thente, Gabriel Zetterström och Malin Ullgren. Alla recensioner finns att läsa på dn.se/kultur

Få mer kultur med våra nyhetsbrev

• Intro – håll koll på det senaste i musikvärlden.
• På scen – håll koll på teater, dans och ståupp.
• DN Kultur – det bästa från Kulturredaktionen.

Här kan du registrera dig för att få dina favoriter av DN:s olika nyhetsbrev.

Share.
Exit mobile version