Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.

Utställning

”Korsettkriget, en kamp om kvinnlighetens former vid förra sekelskiftet”

Hallwylska museet, Stockholm. Visas t o m 10/1 2027.

Korsetten är ett av modehistoriens mest fascinerande, älskade och omdebatterade plagg. ”Korsettkriget” tar oss med till en av den snörda midjans storhetsperioder: tiden runt förra sekelskiftet. En hetsig debatt blossade då upp om det lilla plagget som var modets självklara stomme under allt från balklänningar till sportkläder.

Utställningen öppnar med ett antal fashionabla klänningar som har tillhört Wilhelmina von Halwyll och hennes tre döttrar från 1865 till 1910. De olika silhuetterna skvallrar om hur korsettens snitt, konstruktion och material omformade kroppen enligt modets växlande ideal.

En elegant sportkorsett från 1890-talet är ett annat av den lilla men välfyllda utställningens guldkorn. Skillnaden från övriga korsetter? Möjligen lite kortare och med mer genomsläppligt tyg.

Mot slutet av 1800-talet hade innovativa material och industriell tillverkning gjort korsetten till ett populärt underplagg många hade råd att bära. En välsnörd kropp signalerade kvinnlighet, modemedvetenhet, status och moral.

Samtidigt började röster höjas mot korsettering. Experter hävdade att midjesnörning kunde vara ohälsosamt, men framför allt att det hindrade både kroppens och intellektets kraft och rörlighet i en tid när kvinnans begynnande frigörelse stod på samhällsagendan.

Debatten för och emot den korsettsnörda kvinnokroppen fick stort medialt utrymme. Det var dock få kvinnor, och inte ens de ivrigaste motståndarna, som var drastiska nog att avstå den snörda midjan helt. Den revolutionen kom först på 1920-talet. Risken att bryta mot rådande modenormer och kroppsideal var hög i en tid när uppsnört likställdes med lössläppthet.

Den tankeväckande utställningen bygger på historikern Henric Bagerius bok ”Korsettkriget: modeslaveri och kvinnokamp vid förra sekelskiftet” och har tidigare visats på bland annat Kvinnohistoriskt museum och Textilmuseet. På Hallwylska museet får den en extra fin inramning av den autentiska miljön.

Exposén håller sig visserligen i de små utställningsrummen högst upp i palatset på Hamngatan men är det lätt att föreställa sig de midjeslanka kreationerna glida runt i salongerna en trappa ner med originalinredning från Wilhelmina von Hallwyls sekelskifte.

Läs mer om konst och form på dn.se

Share.
Exit mobile version