Inflationen för april sjönk mer än väntat. För måttet KPI ligger inflationen nu på minus, enligt Statistikbyrån SCB. På årsbasis ligger inflationen på minus 0,1 procent. Förändringen från mars till april var minus 0,6 procent.
För måttet KPIF – där effekterna av boräntor rensats bort – ligger inflationen på 0,8 procent i april. Månadsförändringen mars till april var minus 0,6 procent. En stor del av minskningen kan förklaras av att momsen på livsmedel sänktes den 1 april.
– I de preliminära beräkningarna kan vi se att livsmedelspriserna sjönk med 5,5 procent från mars till april, säger Sofie Öhman, prisstatistiker på SCB.
Vad får då de nya siffrorna för effekter på ekonomin? Bedömare som DN talat med är eniga att det här ger Riksbanken andrum mot eventuella räntehöjningar. Riksbankens mål är att KPIF-inflationen ska vara 2 procent.
– Med den här låga siffran kan Riksbanken avvakta, konstaterar Susanne Spector, chefekonom på Danske Bank.
Riksbanken kommer med ett räntebesked på torsdag. Deras styrränta påverkar främst de rörliga boräntorna.
Även Nordeas chefekonom Annika Winsth bedömer att det här minskar pressen på Riksbanken att agera.
– Det här visar att det finns ett lågt inhemskt pristryck i Sverige, och det talar för att Riksbanken säger att de vill avvakta i en osäker miljö, säger hon.
Handelsbanken räknar inte heller med att det kommer några räntehöjningar i år.
– Det hänger ihop med att vi tänker att även med de inflationsimpulser som kommer från stigande energipriser så kommer inte inflationen att vara ett problem, säger Claes Måhlen, chefsstrateg på Handelsbanken.
Felicia Schön, sparekonom på Avanza, menar att det till och med borde bli tal om det omvända framöver.
– En räntehöjning från Riksbanken i detta läge är helt uteslutet. Det borde snarare bli tal om räntesänkningar om det här håller i sig, kommenterar hon.
Men fortfarande är konflikten mellan USA och Iran och det stängda Hormuzsundet ett orosmoln. Varningar har varit många för att det höga oljepriset ska sprida sig och påverka just matpriserna.
– Det man ska ha med sig är att det är många priseffekter som är släpande, så det är verkligen för tidigt att andas ut och se inflationsrisken som över, menar Felicia Schön.
Susanne Spector varnar också för att det finns tydliga signaler på att högre priser är i sikte.
– Det finns stor dramatik i flera prisindikatorer. Men den sänkta matmomsen och delvis tandvårdreformer döljer ett inflationstryck, säger hon.
Susanne Spector pekar bland annat på det höga oljepriset, uppgifter från företagens inköpschefsindex och att kronan har försvagats som faktorer som kan ge högre priser.
– Allt rör sig mot högre priser, säger hon.
Onsdagens siffror är det så kallade snabb-KPI. Definitiva siffror och mer detaljer kommer den 13 maj. Oftast brukar siffrorna inte ändras när de slutgiltiga kommer.
Fakta.Olika inflationsmått
KPI: Konsumentprisindex. det breda inflationsmåttet. Bygger på en korg som ska spegla det hushållen konsumerar.
KPIF: Konsumentprisindex med fast ränta. Ligger till grund för Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Tar inte hänsyn till effekter av Riksbankens räntebeslut.
KPIF-XE: Konsumentprisindex med fast ränta och exklusive energikostnader som vara mycket rörliga.
KPIF-KS: Konsumentprisindex med fast ränta justerat för indirekta skatter och subventioner. Kan ge en bättre bild över pristrycket när stora finanspolitiska åtgärder påverkar statistiken.
