Mindre än ett dygn efter att Hormuzsundet förklarades öppet av Irans utrikesminister Abbas Araghchi meddelade landets militär på lördagen att sundet ”återgått till sin tidigare status”. Stängningen av fartygsleden, där en femtedel av världens olje- och gasexport passerar, har inte bara fått den globala ekonomin att svaja till. För den iranska regimen har det som tidigare funnits som ett hot visat sig effektivt i praktiken.
Ett av skälen är att så många länder är beroende av olja och gas från Persiska viken, vilket gör stängningen slagkraftig, konstaterar Rouzbeh Parsi, historiker och forskare vid Lunds universitet.
– Det andra skälet är att amerikanerna inte har någon tillstymmelse till strategi för vad de vill med den här konflikten. Ingen kan trösta sig med att tänka att konflikten med alla dess negativa konsekvenser är värd priset för att om två veckor så har vi en ljusning i tunneln, säger han.
Trots veckor av intensiva flygräder uppskattar amerikansk underrättelsetjänst att Iran har kvar omkring 40 procent av sin drönararsenal och över hälften av sina avfyrningsramper för ballistiska robotar. Mer än tillräckligt för att uppfylla sitt syfte, menar Rouzbeh Parsi.
– Det handlar inte om att de måste stoppa eller sänka varje fartyg, utan att de har tillräckligt bra ballistiska missiler för att då och då beskjuta och eventuellt sänka ett fartyg, vilket gör att försäkringspremierna för alla fartyg skjuter i höjden. För ingen vill risken att vara just det fartyget, säger han.
Enligt Rouzbeh Parsi såg många en stängning av Hormuzsundet länge som ett tomt hot. Om sjöfarten stoppades skulle Iran själv bli de största förlorarna.
– Men det byggde på att de hade en oljehandel med omvärlden som skulle strypas eller skadas av det här. Sedan 2018 då Trump införde sanktioner är ju Irans oljeexport väldigt begränsad, säger han och fortsätter.
– Den skada de åsamkar sig själva är väldigt liten i jämförelse med den skada de åsamkar alla andra.
Den iranska strategin har inte alltid sett likadan ut. Under de israeliska anfallen mot Iran förra sommaren, som följdes av att amerikanska bombplan attackerade landets kärnanläggningar, valde regimen att fortsatt hålla Hormuzsundet öppet.
Enligt Danny Citrinowicz, tidigare chef inom den israeliska underrättelsetjänsten och i dag Irankännare vid tankesmedjan Institute for National Security Studies, återspeglade det inställningen hos ayatolla Ali Khamenei. Den tidigare högste ledaren, som dödades i krigets inledning, var orolig för att en blockering av sundet skulle få länder att vända sig mot Iran i kriget.
– Alla vet nu att om det blir en konflikt i framtiden kommer en stängning av sundet vara punkt nummer ett i den iranska läroboken, säger Danny Citrinowicz till New York Times.
Även om utgången av kriget skulle mynna ut i ett avtal som begränsar det iranska kärnenergiprogrammet har det nya styret konflikten fått bevis på ett annat verktyg som fungerar som avskräckning mot framtida attacker.
– Man kan inte vinna mot geografin, säger Danny Citrinowicz.
Läs mer:
Experten: Tre scenarier – så kan konflikten utvecklas
Iran efter Trumps hot: Sundet stängs igen
