Regeringen målade på torsdagens presskonferens upp en dyster bild av ett Sverige präglat av läskris. Kulturminister Parisa Liljestrand (M) hänvisade bland annat till en Pisa-mätning från 2022, som visar att var fjärde femtonåring inte ens når upp till grundläggande läsförståelse.

Den nya lässtrategin lyfter fram fyra områden. Bland annat ska svenskarnas läsförmåga förbättras, särskilt bland barn och unga.

En central del i strategin är att stärka tillgången till kvalitetslitteratur. Där menar regeringen att biblioteksersättningen är en prioriterad del.

Men nästa år höjs biblioteksersättningen med noll öre, vilket Sveriges Författarförbund, Svenska Tecknare och Svenska Fotografers Förbund tidigare har kritiserat.

– Även om vi pekar ut biblioteksersättningen som viktig, tycker jag inte att man ska fastna i vad för belopp som är uppräknat på budgeten nu, säger Parisa Liljestrand och fortsätter:

– Vi kommer att prioritera arbetet med att stärka läsförmågan i Sverige. Där ingår biblioteksersättningen som är en viktig del.

Lässtrategins enda ekonomiska nyhet är att två och en halv miljon kronor tillförs Mediemyndigheten, i en satsning för att uppmärksamma sambandet mellan läsförmåga och samhällets motståndskraft mot desinformation.

En annan punkt i strategin handlar om att bemöta den tekniska utvecklingen. Kristdemokraternas utbildningspolitiska talesperson Mathias Bengtsson framhöll att skolundervisningen ska bygga på tryckta böcker.

– Fler ska bli borttrollade i böckernas värld i stället för att bli bortskrollade i Ipadens värld, sade han.

I övrigt hänvisade regeringsföreträdarna huvudsakligen till tidigare satsningar, som inköp av läroböcker och förändringar i läroplanen som ger förskolelärare ett tydligare ansvar att främja högläsning och språkutveckling.

Under pressträffen sade utbildningsminister Simona Mohamsson (L) att regeringen har ”säkrat tillgängligheten” av bemannade skolbibliotek. Riksdagen har skärpt skollagens krav på detta, men hundratusentals skolbarn står fortfarande utan bemannade skolbibliotek.

– I realiteten är det upp till huvudmännen att genomföra det, säger Simona Mohamsson. Det finns ett sorts glapp där huvudmän tror att det är valbart om barn ska ha rätt till ett riktigt skolbibliotek.

Så det är kanske lite att ta i att säga att regeringen har säkrat tillgängligheten till bemannade skolbibliotek?

– Jag kan ju säkerställa det genom att reglera. Det har jag gjort. Men det är kommunerna som har huvudmannaskapet och vi kommer inte komma ifrån det förrän vi förstatligar skolan, säger Simona Mohamsson.

Kulturminister Parisa Liljestrand framhåller att hela samhället har ett ansvar för att främja läsförmågan och säger att akademin, civilsamhället och näringslivet behöver sluta upp.

– Den här uppgiften kräver att vi kavlar upp ärmarna. Det krävs ett fokuserat och strukturerar arbete för att få barn och unga att se läsningen som något man måste göra, precis som man borstar tänderna på morgonen.

Share.
Exit mobile version