Svea hovrätt friar nu mamman till en flicka som misstänktes ha blivit utsatt för könsstympning sommaren 2022 i Södermanland. Enligt domen är bevisningen inte tillräcklig för att knyta mamman till gärningen.
Den aktuella händelsen inträffade den 12 juli 2022. Flickan blödde då kraftigt från underlivet efter vad som beskrevs som en cykelolycka. Hon fördes till sjukhus med ambulans och opererades sedan akut.
I förhör uppgav flickan att hon hade trillat med cykeln och fått cykelramen mellan benen. Men på sjukhuset noterades att flickan hade tre djupa sår inne i slidan och personal misstänkte att det hela kunde röra sig om ett fall av könsstympning – och en förundersökning inleddes. Ett år senare lades utredningen ned i brist på bevis.
2024 kom nya uppgifter från familjehemmet som två av föräldrarnas barn – bland annat den aktuella flickan – var placerade i. I ett förhör drygt två år efter den beskrivna cykelolyckan uppgav flickan att hon hade blivit ”sydd” i en moské. Polisen genomförde även hemliga avlyssningar och i samtal med en vän ska mamman ha uttryckt att ”man har omskurit” på frågan om varför flickan hamnade på sjukhus.
Tingsrätten dömde i december en mamma till tre år och tre månaders fängelse för att inte ha hindrat att hennes dotter blev skuren i underlivet. Det kunde dock inte slås fast vem som hade genomfört ingreppet – som liknades vid könsstympning utan att formellt klassas som detta – på flickan. Enligt lagen omfattar begreppet könsstympning endast skador på de yttre könsdelarna.
Men domen kritiserades också. Misstankarna mot föräldrarna bottnade, enligt försvaret, i myndigheters fördomar och bristande kunskap, rapporterade Dagens ETC.
Hovrätten går nu alltså emot tingsrättens dom från december förra året. I hovrätten har flera expertvittnen hörts, och dessa har gjort olika bedömningar av händelseförloppet. Enligt domen är det ”mycket som talar för att skadorna har orsakats av skärande våld”, men att det inte går att utesluta en alternativ förklaring till flickans skador.
Vidare förkastar hovrätten idén att skadorna skulle vara följden av någon typ av könsstympning. Enligt de experter som har uttalat sig i hovrätten finns det inte någonstans i världen någon sedvänja kring könsstympning där den typen av skador i underlivet hos en flicka skulle uppkomma.
Hovrätten menar att det kan ”konstateras att den sortens skador [flickan] haft överhuvudtaget inte verkar stämma överens med någon av de vanligt förekommande varianterna av könsstympning”.
Även den del av bevisningen där mamman under ett avlyssnat samtal ska ha nämnt att flickan ska ha blivit omskuren underkänns av hovrätten. Samtalet, som skedde på somaliska, har översatts av olika tolkar som ger olika bedömningar om vad som har sagts. När polisens tolk tidigare översatte samtalet till ”hon blev omskuren” har en annan tolk översatt innehållet till ”nej hon var chockad”.
Fakta.Kvinnlig könsstympning
Över 230 miljoner flickor och kvinnor världen över lever med konsekvenserna av könsstympning. Oftast utförs ingreppet i ung ålder, mellan födseln och att flickan är 15 år.
Hälsoriskerna är enorma eftersom könsstympning kan leda till kraftiga blödningar, infektioner, komplikationer vid förlossning och i värsta fall döden.
Världshälsoorganisationen (WHO) delar upp könsstympning i fyra kategorier:
Typ I: Delar av eller hela klitoris skärs av.
Typ II: Delar av eller hela klitoris samt delar av eller hela inre och yttre blygdläppar skärs av.
Typ III: Delar av eller hela det yttre könsorganet tas bort och vaginalöppningen förminskas. Kvar lämnas ett litet hål för att menstruation och urin ska kunna passera.
Typ IV: Alla andra former av skada på könsorganet för icke-medicinskt syfte, till exempel stickning, bränning, piercing, skrapning eller skärning.
Enligt Svenska FN-förbundet grundar sig könsstympning i ojämlikhet mellan könen och sociala normer, snarare än religion.
Källa: Svenska FN-förbundet




