Försvarsfajten – vilken skillnad är det egentligen mellan S och M?

I kontoret där ordföranden för riksdagens försvarsutskott huserar pryds väggarna av porträtt av företrädarna. Mestadels män, några få kvinnor. Innan Peter Hultqvist (S) flyttade in 2022 arbetade försvarsminister Pål Jonson (M) vid skrivbordet.

Frågan är om det blir ombytta roller efter höstens val och Socialdemokraterna vinner.

– Det är Magdalena Anderssons ansvar att hantera sådana frågor. Jag har sagt att jag är beredd att kandidera till riksdagen i fyra år till och att ta olika typer av ansvarspositioner, säger Peter Hultqvist om sin roll i det pusslet när DN träffar honom i riksdagshuset.

Trehundra meter därifrån finns försvarsdepartementet, som numera alltså är Pål Jonsons domäner. Jonson har låtit statsrådskollegan Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, ta över företrädaren Hultqvists gamla rum. Själv sitter försvarsministern i ett större rum intill, med högt i tak, gultonade väggar och antika möbler.

– Det är lite allvarstyngt, som det väl ska vara i ett försvarsdepartement, säger han.

Pål Jonson kallar Peter Hultqvist för en erfaren politiker. Hultqvist säger att de har bra kontakt med varandra. Men båda framhåller att visst har det betydelse om försvarsministern är moderat eller socialdemokrat.

– Under den här mandatperioden har upprustningen tagit fart på allvar. När det gäller stödet till Ukraina var Socialdemokraterna för återhållsamma i början av kriget, säger Pål Jonson.

En tredje punkt han nämner är Nato och fördelen med att alla partier i ett regeringsunderlag vill vara med i försvarsalliansen.

– Vi har kunnat ta en mycket kraftfullare roll inom Nato genom att vi fullt ut deltar i både den konventionella och nukleära avskräckningen. Vi kan lämna kraftfulla bidrag till Natos aktiviteter, säger Jonson och nämner bataljonen i Lettland och att stridsflyget Gripen assisterar i Polen och på Island.

Han pekar på att ha Natokritiska partier, som Vänsterpartiet och Miljöpartiet, i ett regeringsunderlag gör det svårare för Sverige att ta en ledande roll i norra Europa.

Peter Hultqvist anser för sin del att V eller MP inte kommer att påverka försvars- och säkerhetspolitiken i en eventuell kommande S-regering.

– Det finns breda riksdagsmajoriteter i de här sammanhangen. Det finns ingen anledning att försöka ändra på den saken, utan det handlar om kontinuitet, långsiktighet och tydlighet, säger han.

Socialdemokraten Hultqvist pekar på andra saker som särskiljer hans parti från Moderaterna. En sådan är att staten och försvarsindustrin måste ha tätare band för att snabba på och trygga produktionen till svenska försvaret liksom stödet till Ukraina.

Det handlar om att staten gör fler direktupphandlingar från företagen, att staten ekonomiskt stöttar en utbyggd produktion och att staten även äger aktier i företagen.

– Vi är öppna för ett minoritetsägande i Saab. Vi måste visa att det är Team Sweden på riktigt, fastslår Peter Hultqvist.

Han säger att Saabs huvudägare, familjen Wallenberg genom sitt bolag Investor, är informerad om detta. Hultqvist vill inte gå in på vilka samtal han har haft.

– Det är inget konstigt i att staten är delägare i försvarsindustrin. Det förekommer i Norge, Finland och en rad andra länder. I den här tiden, när vi tydligt behöver varandra, borde man vara öppen för att titta på ägarfrågan.

Pål Jonson är inte alls inne på den linjen.

– Vi ska ha samarbete. Men att förstatliga delar av försvarsindustrin, eller ägande, ser jag inte som centralt för att öka produktionskapaciteten, säger han.

Regeringen går in som ägare i kärnkraftsbolag för att få fart på utbyggnaden, varför kan man inte göra samma sak i försvarsindustrin?

– Det är redan högt tryck i svensk försvarsindustri. Då är det inte rimligt att lägga skattemedel på att man ska äga. För det kan ske på bekostnad av uppbyggnad av våra krigsförband, som är mycket viktigare, anser Pål Jonson.

Därmed är han inne på en annan fråga som särskiljer partierna – finansieringen av försvaret. För att klara upprustningen har riksdagen gått med på att låna upp till 300 miljarder kronor och öka statsskulden fram till 2035.

S har föreslagit att de mest välbeställda ska betala en beredskapsskatt, som skulle kunna öka intäkterna med 10–15 miljarder årligen, för att minska lånebehovet.

M vill inte införa en ny skatt. När det gäller den långsiktiga finansieringen av försvaret nämner Pål Jonson i stället ökad tillväxt och budgetprioriteringar.

Natochefen Mark Rutte har sagt att i Europa måste vård, skola och omsorg stå tillbaka för försvaret, är det så?

– Det påverkar naturligtvis helheten i budgeten. Men syftet med att låna upp till 300 miljarder är att se till att utträngningseffekterna inte blir så stora, säger Pål Jonson.

Socialdemokraten Peter Hultqvist ser i stället beredskapsskatten som en komponent också för den långsiktiga finansieringen. Han vill inte ställa välfärden mot försvaret.

– Vi måste klara både och. Därför är det inte bra att regeringen lånar pengar i dag till sina skattesänkningar. Långsiktigt skapar det ekonomiska problem, säger han.

Läs mer.

Skiftet: Värnpliktiga kommer från högutbildade hem

Vänsterns försvarstopp: Elaka tungor kallar mig för krigshetsare