Han följer anteckningsbokens historia: ”da Vincis shoppinglistor är fascinerande”

Hur kommer det sig att du blev fascinerad av just anteckningsböcker?

– Det började när jag var i 20-årsåldern och ärvde min farfars dagböcker. Han skrev en rad om dagen och de gav mig en känsla av att jag lärde känna honom på ett sätt som jag inte hade gjort förut. Det fick mig att först börja skriva dagbok själv och sedan intressera mig för anteckningsböcker i bredare bemärkelse.

Vissa, även författare, beskriver sina anteckningsböcker som sitt egentliga livsverk. Men är det verkligen så intressant att läsa andras anteckningar?

– Nej, inte alltid. Någons gamla matteanteckningsbok vore rätt trist för mig att läsa. Men för en historiker som är intresserad av matematik är samma bok jättefascinerande. Nästan alla anteckningsböcker har ett historiskt värde, om inte i dag så någon gång i framtiden. Kanske med undantag för mina att göra-listor.

Om du inte blir väldigt känd?

– Det är sant. Leonardo da Vincis shoppinglistor är ju fascinerande i dag, trots att de mest är… ”ägg, fisk, bröd”.

Hur använde du anteckningsböcker när du skrev boken?

– Det förändrades under tiden som jag jobbade med den och lärde mig mer om hur anteckningsböcker använts genom historien. I vissa samlade jag bara citat, i vissa organiserade jag mitt arbete. Andra fungerade som rena dagböcker. I mitt nya bokprojekt använder jag sex anteckningsböcker.

Hur undviker du att tappa bort dem?

– Jag tappar bort dem! Men jag har skrivit mitt telefonnummer i alla, så de har alltid kommit tillbaka.

Vilken är historiens mest intressanta anteckningsbok?

– De jag älskar mest är Charles Darwins anteckningsböcker. De var minimala. Alltså inte större än din mobil. De skulle få plats i en skolåda. Men i dem ryms hela evolutionsteorin. Han förändrade hela världen med de där små böckerna.

I din bok gör du en koppling mellan sill och anteckningsböcker. Berätta mer, tack.

– Gärna! När sillhandeln drog i gång i slutet av 1500-talet så fanns det en holländsk fiskare, Adriaen Coenen, som blev en sorts expert på allt som hade med havet att göra. Han samlade all sin kunskap, och en del fantasier, i en enorm anteckningsbok som han illustrerade med bilder på fiskar, bläckfiskar, sjöjungfrur, en sillkung … Den blev en attraktion sedan, folk betalade för att titta på den. Det är ett fantastiskt dokument.

I Sverige finns något som kallas för ”tjejnyår”. Det inträffar i början av hösten och brukar innefatta att man går och köper en ny anteckningsbok, för att markera ett slags omstart. Varför köper vi nya anteckningsböcker när vi vill ”starta om”?

– För att det tomma pappret är spännande, det är en utmaning. Man kan göra vad som helst med det. Ska jag rita något? Skriva ner mina favorit-låttexter eller gräva i mina känslor? Där finns massor av potential, och potentialen är lockande. Att folk gör så säger mycket om anteckningsbokens makt.

Men hjälper en ny anteckningsbok verkligen den som vill starta om?

– Absolut. Ta en sådan sak som att skriva listor. Det hjälpte mig jättemycket när jag gick igenom en skilsmässa och plötsligt hade en massa tid över. Då gjorde jag listor på positiva saker som jag kunde fylla min tid med. Typ, lära mig allt om att baka bröd. Det slutade med att jag skrev en hel bok om bröd.

Mitt problem är att jag brukar överge min anteckningsbok efter ungefär tre månader, och gå och köpa en ny, kanske för att livet inte startade om. Vad ska jag göra för att inte överge den?

– Det låter som att du borde köpa kortare anteckningsböcker, så att du hinner fylla dem innan du tröttnar. En med bara 32 sidor kanske?

Varför fortsätter folk att använda anteckningsböcker, trots att vi lever i en digital tid?

– Jag skulle vilja säga att vi inte lever i en digital tid, utan fortfarande i anteckningsbokens tid. Kapitalismen uppstod i anteckningsböcker, i bokföring och liggare. Det är fortfarande den världen vi lever i, vi använder samma system, även om mycket blivit digitalt. Och anteckningsböcker är helt enkelt bättre. Det finns mycket bevis för att man lär sig bättre, djupare, genom att skriva i en bok i stället för på en dator eller padda. Det är också ditåt pendeln håller på att svänga nu, i alla fall i skolor i Storbritannien. Personligen håller jag allt mitt kreativa arbete till anteckningsböcker, mobilen använder jag bara för sudoku och kalendern.

En av frågorna som du vill besvara i boken är vilken koppling det finns mellan kreativitet och anteckningsböcker. Vad har du kommit fram till?

– Att ha en anteckningsbok är som att ha en kreativ partner, i alla fall för mig. Lite som en spegel. Efter att man skrivit ner sina tankar kan man titta på dem från ett annat håll, kanske lite mer objektivt. Man kan prata med det man skrivit, leka vidare med det. Det gäller för matematiker såväl som för poeter och konstnärer. Att sortera sina tankar och känslor gör att man blir lyckligare i längden.

Vad kan en anteckningsbok säga om människan som skrivit den?

– Massor! Det roligaste med att skriva den här boken var att se olika karaktärer kliva upp ur anteckningsbokssidorna. Läser man Darwins böcker så förstår man att han var en väldigt snäll och rolig person, med en optimistisk syn på människor och livet. Isaac Newton, å andra sidan, framstår som väldigt olycklig. Och Leonardo da Vinci var oändligt lekfull. Hans anteckningsböcker är fulla av små visuella skämt. Jag tror att han var väldigt kul att umgås med.

Läs fler texter i intervjuserien Specialisten