Här återuppstår Olof Palme som partiledare – genom AI

Olof Palmes röst hörs från rummet som görs i ordning inför valvakan på söndag. På väggen hänger röda fanor och inramade porträtt av Hjalmar Branting och Tage Erlander. På golvet står lådor med flygblad och valsedlar. Det skulle vid en snabb anblick kunna ha varit en tidresa till socialdemokratins guldålder här i de gamla arbetarkvarteren vid Möllevångstorget i Malmö.

Men lyssnar man på vad den tidigare statsministern säger blir det tydligt att det är något helt annat.

– Vi ska bygga en teknosocialism där tekniken tjänar folket och inte några få miljardärer i Silicon Valley, säger Palme från en datorskärm.

Det är en syntetisk Olof Palme som pratar genom artificiell intelligens. Den är vald till partiledare för AI-partiet och svarade precis på en fråga om partiets mål.

– Hans röst behövs i dag, säger Emma Bexell.

Hon är konstnär med bas i Malmö precis som en annan av partiets tre riksdagskandidater, Filip Rahim Hansson.

– Vi vill lyfta de här frågorna som vi tycker saknas i debatten och demokratisera AI, säger han.

Filip Rahim Hansson har tidigare varit förtroendevald i Socialdemokraterna men lämnade partiet för flera år sedan. När han nu ger sig in i politiken igen är det i något som är lika delar partipolitik och konstprojekt som ett sätt att locka till eftertanke.

Emma Bexell var med och grundade det finska AI-partiet 2017. Redan då, när AI-tekniken inte var lika tillgänglig som den är i dag, frågade hon sig hur den skulle kunna användas som politiskt redskap.

– Vi startade partiet med målet att använda AI som ett sätt att göra världen mer rättvis, säger hon.

Sedan dess har hon följt utvecklingen i sitt skapande och har bland annat skrivit pjäsen ”AI-partiet” för Malmö stadsteater. Utforskandet ledde till Olof Palme och tankar om en vänsterideologisk analys av tekniken.

– Vad skulle ett socialistiskt AI kunna vara? En motvikt till de techfascistiskt drivna bolag som nu styr utvecklingen. Då kom Olof Palme som ett svar på den frågan, säger hon och jämför med arbetarrörelsens framväxt under industrialiseringen.

– Vi har ju haft de här diskussionerna redan för hundra år sedan: Vem ska äga teknologin som styr våra liv?

Hon tränade en språkmodell på Palmes tal från riksdagen och skapade en hemsida där vem som helst kan ringa och prata med den syntetiska Olof Palme, som nu fått rollen som partiledare.

– Det är många som frågar ”får man göra så?” Och det får man ju. Annars har jag varit överraskad över hur positiva reaktionerna är. Folk tycker att han behövs och att det är härligt att höra hans röst igen, säger hon.

Trots att artificiell intelligens är en av våra stora samhällsfrågor nämns ingenting om den frågan i valmanifesten för hälften av riksdagspartierna. Det visar en genomgång som SVT har gjort.

Kan en AI-klon vara ordförande och fatta beslut i en förening? Går det att ha AI i ett parlament? Filip Rahim Hansson ser många obesvarade, stora frågor som ingen bestämmer över i dag. AI-partiet vill utmana samhällsstrukturerna med de frågorna, säger han.

– Vi lyfter en fråga som är väldigt talande för vad man egentligen kan göra med AI och var det går moraliska gränser.

En sådan gräns kan vara att återskapa någon som varit död i 40 år. Emma Bexell säger att hon har försökt komma i kontakt med Olof Palmes anhöriga.

– Jag har tänkt rätt mycket på vad hans familj ska tänka och hoppas att de förstår att det här är gjort med hjärta, säger hon.

När Dagens Nyheter frågar Mårten Palme, en av Olof Palmes tre söner, hur han ser på AI-klonen svarar han i ett mejl.

”Jag vet inte om vi har någon laglig rätt att stoppa detta, eller ens om det vore någon poäng med det. Det viktiga är väl att det är tydligt att svaren är beroende av hur modellen tränats och att det därför inte är min fars autentiska åsikter som kommer fram”, skriver han.

Filip Rahim Hansson lyfter en stor röd fana som lånats från Folkets hus i Östra Sönnarslöv. Under valveckan arrangerar partiet flera panelsamtal, bland annat med Håkan Juholt, Peter Sunde och det danska AI-partiet. Veckan avslutas med en klassisk valvaka, med tvisten att tv-sändningen givetvis livekommenteras av AI-Palme.

Industrialiseringen framväxt gav motreaktioner i form av arbetarrörelsen. Det saknas i dag, menar Emma Bexell.

– Makten över verktygen finns längre bort. Det är inte fabriksägaren på orten, utan det är en av världens rikaste människor till exempel. Då känns det svårare att utmana makten.

Det finns starka inslag av nostalgi i de röda fanorna och citaten på valaffischerna. För Emma Bexell är det viktigt att inte fastna i att tänka att det var bättre förr.

– Jag tror inte vi bara ska vara nostalgiska kring det som sagts, utan tänka vad vi kan lära av det. Man kan använda nostalgin som en ingång till att få folk att komma ihåg hur det var.

Läs mer:

Guide: Val 2026 – allt du behöver veta

Förstagångsväljarna Sara och Oskar går till val i en delad stad