Året var 1838 när den franske uppfinnaren och konstnären Louis Daguerre monterade upp sin nya och märkliga apparat i fönstret till sin ateljé, med utsikt över Boulevard du Temple i Paris.
Han hade byggt vidare på Nicéphore Niépces uppfinning, som drygt tio år tidigare hade producerat de första kända fotografierna. Men med hjälp av en ny teknik kunde Daguerre korta exponeringstiden från flera timmar till omkring tio minuter.
Han tog tre testbilder: den första klockan 8, en annan vid klockan 12 och den sista på eftermiddagen.
På två av testplåtarna såg gatan ut att vara tom – ingen människa, häst eller vagn syntes till. Det var så fotografier brukade se ut på den tiden, på grund av de långa exponeringstiderna.
Men på testplåten som togs klockan åtta på morgonen framträder två suddiga gestalter i nedre högra hörnet. En av dem ser ut som en man som får sina skor putsade. Den andra tycks vara en skoputsarpojke (eller möjligen en skoputsarflicka).
De höll sig stilla tillräckligt länge för att fastna på plåten.
Vilka dessa personer var vet man inte. Men de är, så vitt det är känt, de första människor som avbildats på ett dokumentärt fotografi.
– Vid den tiden såg många konstnärer ned på fotografiet. Man menade att det var en ”avspegling av anekdotiska detaljer” – och konst var ju att välja! berättar Maximilien Van Aertryck, som tillsammans med Axel Danielson och Kalle Boman varit drivande bakom den minnesplatta i brons som nu avtäcks på Place de la République, som en del i Frankrikes firande av fotografins 200-årsjubileum.
Daguerres teknik gjorde sensation efter att den franska staten köpte loss rättigheterna 1839 och släppte den fri i världen. Bakom det beslutet fanns vetenskapsmannen François Aragos vision om att de ”oförutsedda detaljer” som kameran upptäckte skulle föra vetenskapen framåt.
– Arago såg det som fantastiskt att kameran helt neutralt kunde registrera ljuset, utan någon mänsklig hand inblandad. Men snart blev det uppenbart att bilder kunde manipuleras. Och sedan dess har frågan varit vad vi egentligen ska göra med den här maskinen. I dag finns miljarder kameror, och vi är alla, på gott och ont, medskapare i en väldigt visuell kultur, säger Maximilien Van Aertryck.
Tillsammans med Axel Danielson har han gjort en dokumentär om kamerans historia (”And the king said, what a fantastic machine!”), som kom 2023.
– Daguerres bild var viktig för oss under arbetet. Så när vi och Kalle Boman var här i juni 2024 och upptäckte att det var oklart exakt var de här personerna stått, bestämde vi oss för att reda ut det, säger han.
Trion lät 3D-skanna Boulevard du Temple och Place de la République, tog testbilder och utförde ett detektivarbete i olika arkiv från tiden då Daguerre var verksam.
– Vi har jobbat med två arkitektbyråer, en i Sverige och en i Frankrike, för vi vill vara helt säkra på att det är rätt plats. Det har gått nästan 200 år, men byråerna har identifierat tre byggnader som finns kvar än i dag längs Boulevard du Temple och som varit viktiga som referenspunkter, säger Van Aertryck.
Slutsatsen: att personerna stod strax bakom den stora Mariannestatyn på dagens Place de la République, som anlades senare.
Det är där minnesplattan i brons nu ska anläggas, med titeln ”en oförutsedd detalj”.
Läs mer:
Ruben Östlund: Min mentor Kalle Boman fick mig att förstå att jag inte behövde anpassa mig
