Den 1 juli 2027 tillträder Handelshögskolans rektor Lars Strannegård som vd för Prinsessan Estelles kulturstiftelse, där han sedan tidigare sitter i styrelsen. En av visionerna med den nya rollen är att satsa på och bredda kulturen i Sverige. Sara Sandström kvarstår som ansvarig för Prinsessan Estelles skulpturpark, pedagogisk verksamhet och programsamarbeten med andra institutioner.

– Vi behöver fler finansiärer av kultur. Ju fler aktörer inom kulturverksamhet, desto större blir mångfalden av röster och uttryck. Min övergripande vision är att Sverige ska bli ännu mer av ett kulturland, säger Lars Strannegård som slutar som rektor för Handelshögskolan vid årsskiftet.

Kronprinsessparet grundade stiftelsen 2019 för att främja kulturens roll i Sverige. Hittills har man grundat Prinsessan Estelles skulpturpark på Djurgården i Stockholm som i dagsläget har sju permanenta skulpturer. Stiftelsen har även satsat på en pedagogisk verksamhet som arrangerar bland annat mikrolektioner i konst och konstvandringar.

Lars Strannegård har länge varit aktiv inom svenskt kulturliv och har flera styrelseuppdrag i ryggen, bland annat på Svenska Filminstitutet, Wanås konst och Kulturrådet. I nuläget är han styrelseledamot i Sveriges Television och styrelseordförande för Moderna museet.

I grunden är han professor i företagsekonomi och sedan 2014 är han rektor på Handelhögskolan, där han har arbetat för att stärka kulturens roll i den akademiska världen. När han tillträder som vd för stiftelsen kommer han fortsätta jobba på deltid vid Handelshögskolan.

– Kulturella uttryck har en möjlighet att öppna upp våra världar. Det breddar vår syn, ökar vår förståelse för världen och av varandra. Allt det där handlar utbildning också om. Jag kallar det för världsbildsformande verksamheter som är utbildning, forskning och kultur, säger Lars Strannegård.

Strannegård hoppas på att utveckla en kulturell flerstämmighet i sitt nya uppdrag, genom att bland annat generera mer medel och utveckla flera typer av utställningar i stiftelsens namn.

Kommer privat kapital i svenskt kulturliv bli viktigare i framtiden?

– Jag är en stor anhängare till en stor, stark och omfattande offentlig finansiering. Det går inte att ha ett välfungerade kulturliv utan en mycket stark offentlig finansiering. Däremot tycker jag att mångfalden är bra, att det finns olika möjligheter med olika aktörer som stöttar.

Share.
Exit mobile version