Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Går det att leva ett judiskt liv i Sverige? Den frågan ska naturligtvis aldrig behöva ställas, men det har sorgligt nog allt oftare behövt göras. Det finns en ständig hotbild mot synagogor, och många judar tvekar inför att öppet bära judiska symboler, som kippan. Särskilt barn är utsatta – en rapport från Skolverket visar att antisemitiska uppfattningar har omfattande spridning i skolan.

Efter Hamas terrorattack den 7 oktober 2023 har den öppna antisemitismen blossat upp ytterligare – och hotet mot judar ökat – i Sverige liksom i andra västländer.

Forum för levande historia, som i veckan publicerade sin studie över antisemitiska sympatier, talar nu om en mycket allvarlig situation.

Forumets första studie genomfördes år 2005, den andra år 2020, den tredje nu. Och trenden är tydlig: Äldre personer är jämförelsevis mer antisemitiska än andra, detsamma gäller män, muslimer, lågutbildade, de allmänt konspiratoriskt lagda samt personer med negativa attityder gentemot kvinnor och invandrare. Liksom invandrare själva.

Vänsterauktoritära är mer antisemitiska än folk över lag, högerauktoritära ännu mer. Sverigedemokrater utmärker sig jämfört med andra partisympatisörer.

Antisemitismen gör dessutom hela samhället otryggare, eftersom den i mycket går ut på att det i hemlighet är judar som styr allt, att de ingående kontrollerar vartenda skeende.

Och andelen som instämmer i antisemitiska påståenden nu har ökat något. Men den verkligt förskräckande förändringen är en annan: andelen som tar avstånd från antisemitiska påståenden har minskat, och alltfler lutar sig tillbaka på den förment neutrala positionen ”stämmer varken bra eller dåligt” i frågor i stil med: Skulle du kunna tänka dig att ha en jude som chef?

Vad som är synnerligen oroväckande är att så pass många antingen håller med (13 procent) eller alla i fall inte avfärdar (46 procent) typiskt antisemitiska föreställningar som att ”judarna har för stort inflytande i världen i dag”.

Det understryker vikten av att i alla lägen markera när sådana föreställningar ges uttryck för.

Att bekämpa antisemitism är först och främst en fråga om att judar har samma rätt att vara trygga som alla andra. Men antisemitismen gör dessutom hela samhället otryggare, eftersom den i mycket går ut på att det i hemlighet är judar som styr allt, att de ingående kontrollerar vartenda skeende. Att världen är korrupt, fördärvad.

Att ha en judisk vän verkar vara en skyddsfaktor gentemot den sortens föreställningar, enligt studien; det finns ändå något trösterikt i detta. Men det bygger förstås på att det judiska livet inte tystas ned och försvinner in bakom stängda dörrar.

Läs mer:

DN:s ledarredaktion: Socialdemokraterna ska inte rädda Tidös revolution

Lilian Sjölund: Det anstår inte ministern för civilt försvar att föra krig mot en enskild journalist

Share.
Exit mobile version