Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Nationaldagen är traditionsenligt ett tillfälle för många att fira sitt nya svenska medborgarskap. Högtidliga ceremonier hålls i hart när varje kommunhus i Sverige – i Stockholm inleds festligheterna i Blå hallen, Stadshuset, varpå det bjuds på klassiskt, svenskt fika i Gyllene salen.

Men i år är det många som inte hinner få sitt medborgarskap på grund av Migrationsverkets långa handläggningstider. I dag träder nämligen de nya, skärpta reglerna för att få bli svensk medborgare i kraft. Då förlängs grundkravet på att man ska ha bott i Sverige från fem till åtta år. Nytt är också formella krav på att kunna försörja sig, ha grundläggande kunskaper i det svenska språket, samt kunskaper om det svenska samhället.

Ibland har det framställts som att man innan lagskärpningen nästan kunnat köpa sig ett svenskt medborgarskap på nätet. Ingalunda. Även tidigare krävdes ett skötsamt levnadssätt, permanent uppehållstillstånd eller uppehållsrätt och att man bott i Sverige flera år.

I grunden är det förmodligen rimligt att genom försörjningsplikt och språktester uppvärdera medborgarskapet om regeringen nu tycker att det beviljats för lättvindigt tidigare. Däremot är det helt orimligt att tusentals personer hamnar i något slags limbo på grund av Migrationsverkets senfärdighet. Och för att inga övergångsregler har införts. Lagändringen hamnade i skuggan av kvittningskuppen i riksdagen.

De allra flesta som fått sitt medborgarintyg i handen inser vilka förpliktelser och rättigheter som följer med

Men migrationsminister Johan Forssell vill inte se några undantag i lagstiftningen. Hur skulle det se ut om 100 000 personer som ansökte om att bli svenska medborgare 2025 inte skulle omfattas av språkkravet?

Då utgår ministern från att språkkunskaperna är undermåliga hos människor som vistats i Sverige fem år. Flera av de uppmärksammade fallen tyder på motsatsen: läkare som arbetar och har köpt hus i Sverige men nu överväger en flytt till ett annat europeiskt land på grund av osäkerheten. Eller en ung man från Nederländerna som inte bara vill leva och jobba i Sverige utan också kunna påverka framtiden, det vill säga rösta.

Migrationsverket har ingen chans att hinna med de 13 000 ansökningarna trots domstolens skarpa kritik.

De allra flesta som fått sitt medborgarintyg i handen inser vilka förpliktelser och rättigheter som följer med. Tusentals människor tvingas nu gå igenom hela ansökningsförfarandet på nytt trots att de gjort allt rätt från början. Övergångsregler hade kunnat rädda dem från detta byråkratiska inferno. Att få människor att känna sig så ovälkomna är inte värdigt en demokrati. Och jo, lagstiftning handlar om hur den påverkar individer. Allra helst om de enskilda fallen uppgår till 13 000.

Läs mer:

Lilian Sjölund: SD kastar ofta första stenen – den här gången kom den tillbaka med full kraft

Lisa Magnusson: Varför sitter det en aktivist och gör vit makt-tecken i SVT:s mysstudio?

Share.
Exit mobile version