Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Många av de ungerska väljare som förde Magyar till en jordskredsseger den 12 april förväntar sig en rivstart för Ungerns nya regering. Magyars mittenhögerparti Tisza fick över två tredjedelar av platserna (141 av 199) i parlamentet, alltså en så kallad supermajoritet. Det ger premiärminister Magyar så gott som fria händer att förändra det mesta i hur landet styrs, inklusive landets författning.
Det är ett system som Orbán byggde upp för att cementera sitt eget 16-åriga styre. Men det slår nu tillbaka mot honom när han har hamnat i opposition. Ungern har dessutom – till skillnad från Polen – ett renodlat parlamentariskt styre, och det gör därmed en regering med supermajoritet snudd på enväldig.
Det medför i sig risker för Magyar, i och med att ett enpartisystem ersätts av ett annat. Oinskränkt makt korrumperar. Det är inte ovanligt att demokratiska politiker med tiden blir auktoritära. Ett närliggande exempel är just Orbán, som började sin bana som en demokratisk frihetskämpe och slutade som maktfullkomlig härskare.
Inrikespolitiskt är den nya regeringens första mål att riva upp den Fideszlojala förvaltningen, inklusive domstolarna, de partikontrollerade public service-medierna och den hårt kontrollerade högre utbildningen.
Det blir en utmaning att genomföra allt detta utan att förfalla till en ny politisering.
För omvärlden kommer regimskiftet att främst märkas i fråga om Ungerns förhållande till EU, Ukraina och Ryssland. Både Trump och Putin har förlorat sin främsta företrädare inom EU.
Inte minst var Orbáns valförlust ett bakslag för de populistiska ledare i Europa som hade satsat allt på seger för Orbán; Marine Le Pen i Frankrike, Karol Nawrocki i Polen, Alice Weidel från tyska AFD och Geert Wilders i Nederländerna.
– Rent konkret använde Orbán ungerska banker för att slussa pengar till flera europeiska högerextrema partier, säger András Rácz, säkerhetspolitisk expert i Budapest.
Hur stora summor som gått till dessa partier och ultrakonservativa evenemang som CPAC lär klarna när den nya administrationen har tillträtt. I vilket fall kommer det penningflödet sannolikt att täppas till.
Redan innan Magyar har tillträtt finns det tecken på att regimskiftet i Ungern har en viss effekt på grannländerna. Slovakiens premiärminister Robert Fico hade tidigare en nära bundsförvant i Orbán och de blockerade ofta tillsammans EU-beslut om stöd till Ukraina. De delade en förstående syn på Ryssland och var båda beroende av rysk olja som pumpas via Druzjba-ledningen över Ukraina.
Med Orbán ute ur räkningen har Fico ändrat tonläge. Han har träffat Volodymyr Zelenskyj och uttrycker nu stöd för Ukrainas EU-ambitioner. Vid helgens toppmöte mellan EU och Armenien i Jerevan publicerade Fico en selfie tillsammans med Polens Donald Tusk och Tjeckiens Andrej Babis med texten ”Tre musketörer väntar på den fjärde och återupplivandet av V4”. Den fjärde syftar på Magyar och V4 står för Visegradgruppen, en informell allians mellan Slovakien, Ungern, Tjeckien och Polen som har varit insomnad på senare tid.
– För Magyar är den högsta prioriteten att normalisera relationerna med EU. Då kan Ungern återfå tillgången till de EU-fonder som frystes 2022 på grund av Ungerns problem med rättsstaten, säger András Rácz.
Det handlar inte om småpengar. I Bryssel ligger 17 miljarder euro och väntar på demokratiska reformer i Budapest – en summa som Ungerns stapplande ekonomi har akut behov av. Men det förutsätter att den nya regeringen uppfyller EU:s krav på rättssäkerhet och pressfrihet. Förhandlingar mellan Magyars team och EU-kommissionen pågår redan.
Vad gäller Ryssland siktar Magyar på att minska energiberoendet, att bryta det helt är orealistiskt. Det handlar inte bara om olja och gas, utan också kärnkraft. Kärnkraftverket Paks är ryskbyggt, har fyra reaktorer och står för nästan hälften av Ungerns elproduktion. Två nya reaktorer är beställda från Ryssland. Det ändras inte i en handvändning.
Brytningen av den politiska alliansen med Moskva blir mer radikal. Orbán har tillåtit ryska inflytandeoperationer och att Ungerns statsmedier har vidarebefordrat ”det ryska narrativet” i frågor om EU och Ukraina. Enligt András Rácz har ryska underrättelseagenter kunnat verka ”helt obehindrat” i Ungern. Han tror att denna form av hybridoperationer kommer att stoppas mycket snabbt och att många ryska diplomater snart får packa ihop och lämna Ungern.
En annan förändring blir förhållandet till Ukraina. Orbán använde den förmenta diskrimineringen av den lilla gruppen av etniska ungrare i den västukrainska regionen Transkarpatien som ett slagträ när han blockerade Ukrainas närmande till EU och Nato. Det gjorde att Orbán anklagades för att tjäna Putins intressen och kallades för ”Moskvas trojanska häst” i Europa.
Även Magyar väntas vara hård när det gäller ungrarnas minoritetsrättigheter i grannländerna, men inte använda den frågan som en förevändning för att skada Ukraina. Istället märks redan en uppvärmning av de ungersk-ukrainska relationerna och Magyar har bjudit in Zelenskyj till Budapest till i början av juni.
Läs fler utrikeskommentarer av Michael Winiarski.
Fakta.Supermajoritet
Péter Magyar och hans parti Tisza vann det ungerska parlamentsvalet den 12 april 2026 med överlägsna siffror över premiärminister Viktor Orbáns parti Fidesz. Tisza fick drygt två tredjedelars majoritet i parlamentet, en så kallad supermajoritet som gör det möjligt att ändra i författningen.
Det är första gången på 16 år som det blir ett maktskifte i Ungern.
Magyar kampanjade mot den utbredda korruptionen under Orbáns auktoritära styre, för en mer Europavänlig politik och för mindre beroende av Ryssland.
Magyar väntas att bli tillsatt som Ungerns premiärminister under en session i parlamentet som inleds den 9 maj.
