När Tidöavtalet undertecknades den 14 oktober 2022 kunde Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna bilda regering med stöd av Sverigedemokraterna. Avtalet gav partiet ett stort inflytande över politiken. Så omfattande att samarbetet kallas en pakt, Tidöpakten, i en ny bok författad av journalisten Heidi Avellan och statsvetarna Ulf Bjereld och Jonas Hinnfors.

En slutsats i boken, som ges ut av Atlas förlag, är att svensk demokrati håller på att försämras med Tidöregeringen.

– Försämringen går i små steg. Man kan säga att tangenten har ändrat riktning och det har i första hand med Sverigedemokraterna att göra, säger Jonas Hinnfors, professor emeritus vid Göteborgs universitet.

Han talar om början på en ”Ungernfiering”. I Ungern ökade den politiska styrningen av rättsväsende, medier och akademi under Viktor Orbáns tid vid makten.

När det gäller Sverige exemplifierar författarna med att det statliga stödet till civilsamhället har minskat under Tidöavtalet, att de ekonomiska villkoren för public service-företagen försvagats, att forskningsfinansiering hastigt avbrutits, att kulturen fått minskade anslag med mera.

På rättsområdet nämner Jonas Hinnfors retroaktivitet, alltså att en ny lag tillämpas på något som skett tidigare.

– Det är en etablerad princip att du inte ger ett positivt besked och sedan tar tillbaka det. Nu är den principen på väg att ändras i relation till permanenta uppehållstillstånd, som blir tillfälliga.

Hinnfors tror att till exempel Moderaterna i grunden inte vill se den utvecklingen.

– Men gradvis går man med på detta eftersom det ger dem regeringsmakten. Den makten kan Sverigedemokraterna erbjuda och därför blir partiet en stark spelare.

Vad kommer en mandatperiod med SD-ministrar att innebära för svensk demokrati?

– De kommer försöka påverka att regeringens inställning till universiteten, rättsväsendet och medierna förändras i den riktning som Sverigedemokraterna vill. Men det blir förstås en förhandling.

Jonas Hinnfors tror att SD i en första mandatperiod prioriterar frågor som är relaterade till migration och integration.

– Sverigedemokraterna i dag är likt det parti som startades en gång. I grunden handlar det om att bevara Sverige svenskt, men man har lagt till det man kallar öppen svenskhet.

Han påpekar att kriterierna för svenskhet är snäva och att begreppet vandel (för att få uppehållstillstånd) ger visst tolkningsutrymme för myndigheterna. Därför tror han SD vill ha inflytande över tillämpningen av lagar inom migrationsområdet.

– Sverigedemokraterna blir förmodligen mer framgångsrika när det gäller vem som kan betraktas som svensk och vad som ska ske med dem som inte uppfattas som svenskar, än vad man blir på andra politikområden.

Hinnfors tillbakavisar påståendet att med 20 procent av väljarna i ryggen är det naturligt att SD får inflytande över politiken.

– I Sverige har vi parlamentarisk demokrati. Socialdemokraterna har 31 procent, men inget formellt inflytande över regeringspolitiken.

I sin bok ger författarna följande råd för att hindra populistiska, högerradikala krafter:

* Bygg breda allianser med demokratiska krafter, även över skiljelinjen vänster–höger.

* Håll högerradikala krafter utanför den politiska makten.

* Sätt dagordningen. Låt inte den politiska debatten präglas av de högerauktoritära partiernas verklighetsbild och problemformulering.

* Kompromissa inte i fråga om demokratins normer. Skydda de institutioner som är bärare av dessa normer.

Kommer politiker och partier att följa råden?

– Det tror jag knappast, men förhoppningsvis väcker boken debatt.

Fakta.Tidöpakten

Boken ”Tidöpakten – så förändras Sverige” ges ut av bokförlaget Atlas, som är en del av Arenagruppen, nästa vecka.

Författare är journalisten Heidi Avellan, tidigare politisk chefredaktör för Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad och numera kolumnist, statsvetaren Ulf Bjereld, professor vid Göteborgs universitet, samt statsvetaren Jonas Hinnfors, professor emeritus vid Göteborgs universitet.

Fakta.Valresultatet 2022, procent

Socialdemokraterna 30,33

Sverigedemokraterna 20,54

Moderaterna 19,10

Vänsterpartiet 6,75

Centerpartiet 6,71

Kristdemokraterna 5,34

Miljöpartiet de gröna 5,08

Liberalerna 4,61

Övriga 1,54

Share.
Exit mobile version