Bokbarometern, där drygt tusen svenskar tillfrågats om sina läsvanor, har gjorts för andra året. Den är beställd av Svenska Förläggareföreningen och utförd av Kantar Media. Årets undersökning har ett särskilt fokus på de intervjuades attityder till AI-genererad litteratur.
AI-böckerna börjar sakta ta sig in på marknaden men bland läsarna är motståndet massivt. 40 procent av de svarande är mycket negativa och 25 procent säger sig vara ganska negativa.
De yngre, mellan 18 och 29 år, sticker ut. I den gruppen är ännu fler negativa, 72 procent, samtidigt som fler är positiva, 5 procent.
– Det är en väldigt tydlig skillnad från förra året. I princip är det så att ju äldre man blir desto mindre åsikt har man. Kanske för att man inte har stött på det eller inte tänkt på det, säger Ann Steiner, professor i litteratursociologi vid Uppsala universitet.
Hon är en av forskarna som utformat och utvärderat undersökningen. Hon säger att den visar att det vanligaste skälet till att man är negativ är att man vill ha en mänsklig röst bakom texten.
– Det är väldigt många som rent principiellt, alltså oavsett om texten skulle vara bra eller inte, tycker att det är viktigt att det är en människa bakom.
Tror du att detta principiella motstånd innebär att den negativa inställningen till AI-litteratur blir ännu tydligare när medvetenheten om AI växer?
– Ja, det är min gissning. Det är ju bara en kvalificerad gissning, men det tror jag är sannolikt.
Det näst vanligaste skälet till att man inte vill läsa AI-böcker är att man vill vara lojal med författare som yrkeskår och att det är viktigt att upphovsrätten upprätthålls. Det tredje vanligaste skälet är den dåliga kvaliteten på AI-genererade böcker.
Ann Steiner menar att undersökningen är en tydlig signal till förläggarna om hur de ska förhålla sig till AI-litteratur.
– Läsarna vill inte känna sig lurade. De vill inte få veta i efterhand att det var en dator som skrev romanen de gillade. Det kommer att behövas någon form av märkning.
I Sverige är det framför allt barnböcker som uppmärksammats för att vara AI-skapade, och då i synnerhet illustrationerna. Ann Steiner säger att hennes intryck är att svenska AI-böcker än så länge är relativt ovanligt.
– Men det är ju omöjligt att veta för de flesta skriver inte ut det. På engelska är det väldigt vanligt. Framför allt om man är på till exempel Amazon, Booksider, Kindle direct publishing och Wattpad. Där är det jättemycket.
– Det står ju runt hörnet här i Sverige också. Därför måste förlagen fundera över detta. De vill ju inte heller bli lurade. För det är ju också så att en bok som är AI-skriven helt och hållet inte är upphovsrättsligt skyddad.
Du menar att förlagen kommer att bli tvungna att ha klausuler i sina kontrakt där författaren garanterar att boken inte är gjord av AI?
– Ja, absolut kommer det att vara så.
Fakta.Fler siffror från Bokbarometern
20 procent av kvinnorna läser en tryckt bok dagligen, motsvarande siffra bland män är 12 procent.
15 procent av männen läser aldrig en tryckt bok, motsvarande siffra för kvinnor är 6 procent.
Könsgapet mellan män och kvinnor vad gäller läsning har varit konstant, åtminstone sedan 80-talet.
Bland äldre (65–84 år) läser 28 procent böcker varje dag, bland unga vuxna (18–29 år) är motsvarande siffra 10 procent.
De vanligaste källorna till lästips som uppges är Vänner och bekanta (50 procent), recensioner och kulturjournalistik (36 procent), bokhandeln (29 procent), sociala medier (22 procent) och bokströmningstjänster (20 procent).
Källa: Svenska Förläggareföreningen/Kantar Media




