Svenskt Vatten, branschorganisationen för de kommunala bolagen för vatten och avlopp, har under våren varnat för att gruvetableringar i Sverige kan hota dricksvattnet.
– Jag är orolig för att alla springer i en riktning nu. Alla förstår behovet av mineraler och att vi inte vill vara beroende av Kina men risken är att vi på längre sikt skjuter oss i foten, sa Pär Dalhielm, vd på Svenskt Vatten, till DN.
Regeringen vill se fler gruvor i Sverige och EU vill öka utvinningen av mineraler för att bryta beroendet av Kina. Flera svenska projekt har därför pekats ut som strategiskt viktiga. Ett är Talgas planer på en grafitgruva i Vittangi utanför Kiruna.
En av SGU:s uppgifter är att främja gruvetableringar i Sverige. Det gör de genom att exempelvis kartlägga mineralfyndigheter. Samtidigt är de förvaltningsmyndighet för Sveriges grundvatten.
– Både grundvatten och råmaterial som metaller och mineral är viktiga strategiska resurser. För mig är det jätteviktigt att inte man väger den ena högre, de måste behandlas på samma sätt, säger Anette Madsen, SGU:s generaldirektör.
Frågan om grundvatten kontra gruvetableringar har diskuterats på EU-nivå. I slutet av april frågades Jessika Roswall (M), EU-kommissionär med ansvar för miljö och vattenresiliens, ut i EU-parlamentets miljöutskott. Där bemötte hon bland annat kritik från miljöorganisationer som menade att EU:s snabbspår för gruvor riskerar att förorena eller dränera grundvattentäkter. EU-kommissionären menade att EU:s strikta miljökrav fortsatt gäller.
Svenskt vatten har skickat ett brev till regeringen om frågan. Där varnar vd Pär Dalhielm för att bedömningarna av nya gruvprojekt ”är alltför ytliga och präglas av bristande intresse för och kunskap om vattenkvalitetsfrågor”.
Svenskt vatten tar upp projekt som de anser har ”bristande miljökonsekvensbedömningar.” Två av dem är en litiumgruva i Järkvissle i Sundsvalls kommun och brytning av vanadin i Häggån-området i Bergs och Åre kommuner. Också gruvplanerna i Norra Kärr, mellan Gränna och Ödeshög, nämns också i brevet.
SGU fattar inte några slutgiltiga beslut om gruvetableringar. De granskar däremot hur olika gruvprojekt påverkar grundvatten och vattentäkter. SGU har även mycket att säga till om genom att de är en expertmyndighet och kan fungera som remissinstans i miljömål.
Anette Madsen understryker att myndigheten besitter kompetens som gör att de kan hantera både vatten- och gruvfrågan.
– Det är klart att gruvetableringar påverkar grundvattnet och naturmiljön. Frågan är bara vilken påverkan som är acceptabel. Grundbulten är att vi ska ha rent vatten.
Men du säger att de väger lika tungt?
– Ja, men det innebär inte att man måste välja antingen eller. Vi har till exempel Critical Raw Materials Act, som vi behöver följa för att stärka vår motståndskraft inom kritiska metaller och mineral.
Fakta.Lagen om kritiska råvaror
Lagen om kritiska råvaror, som även går under namnet Critical Raw Materials Act, började gälla i maj 2024. Lagen listar viktiga råvaror som EU anser är nödvändiga för att klara satsningar inom strategiskt viktiga sektorer, bland annat förnybar energi, digitalisering, rymdfart och försvarsteknologier.
Lagen listar också råvaror som anses vara viktiga för hela Europas ekonomi och där beroendet av omvärlden gör att det finns risk att tillgången stoppas.
Källa: EU
