I veckan presenterades den senaste Pisaundersökningen och försämringen av de svenska skolelevernas läsförståelse var närmast chockartad. Hur man inspirerar en ny generation till att bli bokslukare är förstås knäckfrågan. En del i ekvationen kanske kan vara de nya serieböckerna.
Att svenska barn och unga läser mindre på egen hand märks nämligen inte på Värmdö bibliotek. Här står små låntagare på kö till informationsdisken och i hörnan för serietidningar och serieböcker är det fullt i fåtöljerna, man ser bara läsarnas spretiga frisyrer sticka upp.
Noga arrangerade högar med serieböcker står på golvet; staplar med bokserien ”Warriors” av det brittiska författarkollektivet Erin Hunter, de turkosa och lila serieböckerna av Raina Telgemeier och massor av manga, såklart. ”Warriors”-serien, om klaner med vildkatter, säljer i miljontals exemplar över hela världen. Telgemeiers berättelser om unga tjejer, vänskap och starka känslor likaså. Mangaserier som exempelvis ”One piece” av Eiichiro Odas och ”Jujutsu kaisen” av Gege Akutamis toppar bästsäljarlistor och flyger ut från bokhandlarnas hyllor.
Serieböcker för unga kan alltså vara big business för förlagen, och väcker dessutom läslusten hos mängder av barn i skolåldern. Alice Osemans ”Heartstopper”-serie, som har översatts till trettiosju språk, och ”The Babysitters Club” av Ann M Martin är två exempel på populära amerikanska serieböcker som också har blivit omtyckta tv-serier.
På Cobolt förlag ger man förutom ”Heartstopper” även ut svenska serieskapare som Åsa Ekström, Måns Gahrton och Johan Unenge. Anna Bäfverfeldt är förläggande redaktör.
– Vi har en lång tradition av att läsa serier i Sverige och många unga börjar kanske med att läsa superhjälteserier, för att sedan hitta vidare till manga och serieböcker. Tecknade serier kan vara det första steget för ett barn att knäcka läskoden och sedan bli en riktig bokslukare, säger hon.
Cobolt har satsat extra mycket på barn- och ungdomsserier och märkt av ett ökande intresse från bibliotek och skola.
– Lärare och bibliotekarier kommer fram när vi är på Bokmässan. Många har insett att serier är ett bra sätt att få igång läsningen, som ju enligt rapporterna befinner sig i kris, säger Anna Bäfverfeldt.
Fredrik Strömberg är chefredaktör för kulturtidskriften Bild & Bubbla, om tecknade serier. Han är forskare och lärare på Serieskolan i Malmö och tycker att serieformatet som exempelvis ”Heartstopper” och ”Warriors”-serierna använder sig av har många fördelar.
Det stora serieformatet, som ett ”Tintin”- eller ett Asterixalbum, kan kännas föråldrat för yngre läsare i dag. Strömberg tror att de nyare serieböckernas mindre format bidrar till att de får ett annat driv.
– Med färre rutor per sida blir det mer bläddrande, böcker i det mindre formatet och med inspiration från asiatiska serier verkar vara bra på att engagera och får läsaren att vilja fortsätta läsa, säger han och menar att det finns stora möjligheter för svenska serier för barn och unga i den här genren.
– Vi i Sverige har varit lite sena med att förstå hur stor genren är och serieförlagen är bitvis fast i de gamla formaten. Många serieförlag ger mest ut vuxenserier och den nya sortens barnserier ges ofta ut av traditionella bokförlag, men de riskerar att flyga under radarn för serieintresserade läsare.
Anna Bäfverfeldt har också märkt av ett ökat intresse hos föräldrar att uppmuntra sina barn att läsa serier och menar att det mindre, tjockare formatet på böckerna inte bara väcker läslust utan föredras av biblioteken som kan organisera serierna bättre på hyllorna. Men trots efterfrågan från läsare, säger hon att serietecknarbranschen är tuff i Sverige.
– Kreativiteten och kompetensen finns redan här. Serieskolor, skickliga unga tecknare och flera förlag, men för att kunna teckna serier och för att vi som förlag ska kunna ge ut de här böckerna så måste det finnas extra stöd. Det här är en konstform som är i särskilt behov av kulturstöd för att gå runt. Många drömmer om att bli serietecknare och vi gör vad vi kan från vårt håll, men Sverige är ett litet språkland och därför behöver vi hjälpas åt.
Tre lästips från Fredrik Strömberg
”När min son var i åttaårsåldern hade han inte riktigt knäckt läskoden och hade tråkigt när vi andra i familjen satt och läste tillsammans, men så fick han tag på första volymen av ”One piece” och meddelade mig att ’pappa, den här boken förändrar allt’. Och även om han bara syftade på sig själv, så var han något på spåren.”
”Lyckobäraren” av Sissel Gustafsson (Egmont, 2024)
”Sword princess Amalthea” av Natalia Batista (Nosebleed studio och Kolik förlag, 2019)
”Immortal guardian Aegis” av Viktor Engholm (Nosebleed studio, 2026)
Läs fler artiklar av Hanna Mellin och läs mer om böcker
