På måndagen presenterade regeringen sin nya filmpolitiska proposition. Under presskonferensen medverkade kulturminister Parisa Liljestrand (M) tillsammans med Roland Utbult (KD), Malin Danielsson (L) och Jonas Andersson (SD).
– Vi lägger om kursen för den statliga filmpolitiken, säger kulturministern under presskonferensen.
Enligt propositionen ska den nya filmpolitiken sträva mot ett starkare publikfokus, större fokus på filmpolitiska kärnuppgifter, där filmen ska vara huvudfokus, samt även flexibilitet och nytänkande kring den snabba utvecklingen, vad gäller virtuell produktion och artificiell intelligens.
Propositionen utgår från den utredning som färdigställdes i mars 2025. Enligt den föreslås bland annat instiftandet av en ny filmfond, sänkt biomoms och att strömningstjänster ska betala en avgift på 1,5 procent av den årliga omsättningen. Men utredningens förslag på en strömningsskatt väljer regeringen att inte gå vidare med.
– En ny skatt gör det inte mer attraktivt för svenska och utländska bolag att investera i och utveckla svensk film. Snarare tvärtom. Vår uppfattning är tydlig i att det som bidrar till att både förvalta och vidareutveckla svensk film bör mötas med uppskattning, inte mer beskattning, säger Liljestrand.
I utredningen föreslogs också sänkt biomoms, men Liljestrand säger att det är en del av en ”budgetprocess”, liksom den föreslagna filmfonden.
I höstas presenterades ett tilläggsdirektiv gällande illegal ip-tv och enligt Liljestrand har regeringen ”för avsikt att utreda frågan”.
– Regeringen delar utredningens analys om att det finns behov att utreda praktiska och rättsliga förutsättningar för att blockera tjänster från att nå tittaren, säger Parisa Liljestrand.
Filmbranschen har länge efterlyst nya pengar, men enligt propositionen kom inga löften om några nya pengar. I stället ska en särskild utredning tillsättas för att undersöka en lämplig struktur för finansiering av film. Utredningen ska redovisas 26 februari.
Texten uppdateras.
Bakgrund.Filmpolitik.
Mellan 1963 och 2016 reglerades den svenska filmpolitiken av filmavtalet. Avtalet förhandlades mellan filmbranschens parter med syftet att säkerställa finansiering av svensk filmproduktion. 2017 ersattes filmavtalet med en statlig filmpolitik.
I januari 2024 tillsatte regeringen en utredning om den nationella filmpolitiken under ledning av Eva Bergquist, kulturdirektör i region Stockholm. I utredningens expertgrupp ingick bland andra regissören Ruben Östlund och Pia Lundberg, konstnärlig ledare för Göteborgs filmfestival.
Utredningen ”Publiken i fokus – reformer för ett starkare filmland” presenterades i mars 2025. Bland utredningens huvudförslag finns en ny filmfond, sänkt biografmoms, införandet av en skatt på strömningsbolag och inrättandet av ett nationellt filmarvscentrum.
Fakta.Filmutredningen i korthet
1. En ny filmfond ska instiftas med en årlig budget på 300 miljoner kronor. Fonden ska finansieras av lika delar staten, biografägarna och de strömningstjänster som vänder sig till svensk publik.
2. Biomomsen ska sänkas. I dagsläget ligger den på 25 procent, och enligt förslaget ska den sänkas till sex procent för att biobiljetterna ska bli billigare. Biografägarna ska också ha en avgift på 10 procent av biljettintäkterna som ska gå till filmfonden.
3. Svenska och utländska strömningstjänster som riktar sig till svensk publik ska bidra till filmfonden genom en avgift på 1,5 procent av strömningstjänsternas årliga omsättning. Netflix undantas, därför att bolaget producerar tillräckligt mycket film och serier på svenska och anses bidra till svensk film på det sättet.
4. Filminstitutet ska tillsammans med Kungliga biblioteket och aktörer som SVT lämna ett kostnadsberäknat förslag till ett nationellt filmarvscentrum, för bevarande och digitalisering av analog film.
5. Nya filmpolitiska mål: ett brett filmutbud av hög kvalitet, film som visas i hela landet, svenska filmer som når en stor publik, och ett filmarv som bevaras och används.
6. Konstnärsnämnden ska beskriva förutsättningarna för att etablera ett eget internationellt filmprogram.
I september 2025 kom ett tilläggsdirektiv som syftar till att förbjuda illegal ip-tv. Enligt utredningens förslag ska det vara straffbart för privatpersoner att använda illegal ip-tv.
