Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Det är en tragisk ironi av stora mått att prinsessan Diana, namne med de vilda djurens och jaktens gudinna, själv gjordes till villebråd. På flykt undan paparazzifotografer kraschade hennes svarta Mercedes natten till den 31 augusti 1997 i en vägtunnel i Paris.
Dagarna efter hennes död var Storbritannien i chock. Britterna begrät henne öppet. En miljon människor följde kistans väg från Kensington Palace till Westminster Abbey, där hon begravdes.
När Charles Spencer avslutat sina kärleksfulla minnesord om sin syster hördes folkmassans applåder hela vägen in i kyrkan. Men det var inte bara kärlek i talet. Brodern tog också avstånd. Han försäkrade Diana att blodsförvanterna skulle sörja för hennes unga söner, ”så att deras själar inte bara dränks av plikt och tradition utan kan sjunga fritt, precis som du hade tänkt dig.”
Därmed hade han ställt adelsfamiljen Spencer mot den av plikt bundna kungafamiljen Windsor.
Nu har sprickan antagit avgrundsdjupa proportioner.
Charles Spencer har utkommit med memoarerna ”Svanesång. Min syster Diana”. Boken, där han bland annat skriver att kvällstidningsjournalister ”dväljs i illviljans grumliga träsk”, har han också sålt till tabloidtidningen Daily Mail som publicerar den i följetongsform.
Några dräpande stycken har dominerat den gångna nyhetsveckan.
Aversionen började redan under förlovningstiden, hävdar Spencer. Kung Charles, då kronprins, kommenterade Dianas vikt, låtsades inte om henne på fester och sade till henne att han inte älskade henne.
Efter dödsbeskedet mottog Spencer ett samtal från Charles. Den före detta svågern lät ”muntert uppsluppen – som en lottovinnare”. Spencer tolkar det som att Dianas död var ett frihetsbesked för prinsen. Den gjorde det möjligt för honom att gifta sig med kvinnan han verkligen älskade, Camilla Parker-Bowles.
Han återger också ett telefonsamtal där han motsatte sig att 12-årige Harry och 15-årige William skulle gå bakom kistan genom London och behöva härbärgera sin sorg inför omvärldens blickar. Charles framhärdade och väste till slut: ”Var så säker. Snart nog har vi glömt henne.”
Starka scener som tecknar en bild av en hjärtlös blivande monark.
Den brittiska kungafamiljen kommenterar som regel inte skriverier. Men under sina fyra år på tronen har kung Charles känt sig manad att göra flera undantag från den principen. Nyligen tillbakavisade han Spencers framställning.
”Hans majestät är medveten om att smärtan vid förlusten av ett syskon kan grumla förnuftet, påverka omdömet och färga minnen som andra inte delar”, står det i ett uttalande från Buckingham Palace.
Vanligt folk skulle säga: Charles Spencer talar inte sanning.
Om kung Charles verkligen uttryckte sig så rått som Charles Spencer hävdar får vi nog aldrig någon klarhet i.
Att människor, särskilt inom familjer, säger en massa dumt vet däremot alla. De flesta behöver som tur är inte se sina privata utbrott och illa valda ord i tryck.
Många har frågat sig varför Charles Spencer, nästan 30 år efter sin systers död, skriver så svavelosande om sin ex-svåger. Pengar har förstås lyfts fram som ett skäl. Spencer har sju barn och tre dyra skilsmässor bakom sig. Renoveringen av familjens 1500-talsgods Althorp House med 90 rum kan inte heller ha varit gratis.
Att det finns miljoner att hämta på ”Svanesång” är uppenbart. Den har hittills sålts till ett 20-tal länder och på svenska utkommer den redan till helgen.
Med omisskännlig kärlek talar Charles Spencer i tv och tidningar om sin äldre syster. Ändå framkallar alltsammans – boken, medieframträdandena, kungahusets högfärdiga svar – ett lätt obehag.
Prinsessan Dianas liv och död förblir ett slagfält i en obarmhärtig offentlighet. Brodern Charles Spencer bidrar i högsta grad till det.
Fakta.Prinsessan Diana
Föddes 1961 som yngsta dotter till den åttonde earlen Spencer.
Gifte sig 1981 med kung Charles III, som då var kronprins, och fick tillsammans med honom sönerna prins William och prins Harry.
Engagerade sig i flera välgörenhetsorganisationer och för aidssjuka.
Efter spekulationer i medier tillkännagav Storbritanniens dåvarande premiärminister John Major 1992 att kronprinsparet skulle separera. Skilsmässan gick igenom 1996.
Prinsessan Diana dog i en bilolycka den 31 augusti 1997 i centrala Paris tillsammans med Dodi Fayed, som utpekats som hennes pojkvän, samt deras chaufför.
Läs mer:
Nya anklagelser mot kung Charles i bok om Diana
