I januari 2020 slog Högsta domstolen fast att det är Girjas sameby, inte staten, som bestämmer över småviltsjakt och fiske på statens mark ovanför odlingsgränsen. 2024 stämde ytterligare fem samebyar staten för att få till stånd samma rättigheter.
Fram till sommaren 2025 var statens krav tydligt: För att få samma rättigheter som Girjas, måste samebyarna bevisa att ingen annan gör anspråk på marken, så kallad urminnes hävd.
Men i höstas ändrade sig Justitiekanslern, JK.
Det spelade inte längre någon roll, enligt JK, om samebyarna genom urminnes hävd hade rätt att bestämma över jakt och fiske i fjällen. Rennäringslagen skulle kanske ändå sätta stopp.
I lagen står det att en: ”Sameby eller medlem i sameby ej får upplåta rättighet som ingår i renskötselrätten.”
Jakt och fiske ingår i den rätten. När Girjas fick sina rättigheter prövade tog HD aldrig upp förbudet i rennäringslagen.
Eric M Runesson, justitieråd i HD och tidigare ordförande i Renmarkskommittén, är kritisk till statens nya linje. Han menar att den kan strida mot både grundlagen och Sveriges internationella åtaganden, så som Europakonventionen för mänskliga rättigheter.
– Rätten till jakt och fiske genom urminnes hävd fanns redan innan rennäringslagen skrevs, säger Eric M Runesson.
– Därför kan man knappast ta ifrån samebyarna den rätten genom att hänvisa till dagens lagstiftning.
Advokaten Peter Danowsky, som var ombud för Girjas sameby, företräder nu fyra av de samebyar som stämt staten. I en inlaga till tingsrätten skriver han att statens omsvängning kom efter påtryckningar från bland andra Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, Sverigedemokraterna och Svenska Jägareförbundet.
– Den här regeringen, med Moderaterna och Kristdemokraterna samt med stöd av Sverigedemokraterna, vill inte acceptera Girjasdomen, säger Peter Danowsky.
Det som hände efter Girjasdomen var att dåvarande regering med Miljöpartiet och Socialdemokraterna tillsatte en utredning, Renmarkskommittén. Ett förslag från kommittén var att ge fler samebyar i Lappland rätt att bestämma över jakt och fiske i fjällen.
Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna reserverade sig mot förslaget. Därefter avvecklades Renmarkskommittén av landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).
Peter Danowsky är kritisk mot JK:s omsvängning.
– JK:s vändning visar på politiskt inflytande över en rättsprocess, säger han.
Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) tillbakavisar Danowskys anklagelser.
”Regeringen har inte gett JK någon instruktion i frågan”, skriver Peter Kullgren i en kommentar.
Han får medhåll av Justitiekansler Thomas Bull.
– JK är visserligen regeringens ombud, men man tar inte order och direktiv på det sättet. Vi gör självständiga bedömningar, säger Thomas Bull.
Han vill inte spekulera i hur det skulle gå om rennäringslagen inte tillämpades. Men han menar att det finns fördelar med att pröva lagen nu.
– I Girjasmålet var de historiska fynden och den arkeologiska forskningen avgörande för utgången. Det är material som tar lång tid och mycket pengar att ta fram.
– Jag anser att man behöver se om inte rennäringslagens förbud ändå gäller. Är det så, slipper man den tunga bevisprövningen.
Sommaren 2025, när Thomas Bull började överväga att använda rennäringslagen, kontaktade Jägareförbundet och LRF både justitie- och landsbygdsdepartementet. I mejl som DN tagit del av framförde organisationerna kritik mot JK:s hantering och önskade att rennäringslagen skulle användas.
Efter sommaren hölls ett möte mellan JK och departementen. Några minnesanteckningar finns inte. Enligt JK var mötet bara till för att informera om pågående rättegångar, inga direktiv gavs från departementens representanter.
Thomas Bull betonar att JK årligen har möten med regeringen om olika processer. Han har noterat att LRF och Jägareförbundet argumenterat för att JK bör använda rennäringslagen mot samebyarna.
– Det är svårt att påstå att den allmänna debatten inte påverkat alls, säger Thomas Bull.
– Men det är jag som har ändrat mig och myndighetens inställning. Det är viktigt att slå fast om rennäringslagen är grundlagsenlig eller inte. Att vi inte vet om en lag stiftad av riksdagen kan tillämpas är orimligt. Därför bör den prövas i domstol.
I skrivande stund finns inget datum för när förhandlingen mellan samebyarna och staten kan börja.
Fakta.Renskötsel och samebyar
Vad är en sameby?
En sameby liknar en ekonomisk förening med ett bestämt område där medlemmarna får bedriva renskötsel. Sedan 1971 kräver lagen att den som vill arbeta med renskötsel måste vara medlem i en sameby. Det finns 51 samebyar i Sverige. 33 av dem är fjällsamebyar som flyttar renarna mellan fjällen på sommaren och skogen på vintern. Resten är skogssamebyar eller koncessionssamebyar och håller sig mest i skogsområden.
Vad är renskötselrätt?
Samebyarna äger sällan marken där renarna betar, men de har rätt att använda den, en så kallad bruksrätt. Renskötselrätten skyddas av grundlagen och regleras i rennäringslagen. Den ger samebyar rätt att använda mark och vatten för bete, jakt, fiske, hagar, slakt och annat som behövs för renskötseln.
Vem får äga en ren?
Alla kan äga en ren, men majoriteten av de som gör det är samer. I Sverige finns ungefär 1 000 yrkesverksamma renskötare och 5 000 renägare. Totalt finns omkring 225 000 till 280 000 tamrenar.
Vad är rennäringslagen?
Rennäringslagen reglerar renskötseln i Sverige. Den kom 1971 och bestämmer bland annat var renskötsel får bedrivas och hur en sameby ska fungera.
Vad är odlingsgränsen?
Infördes år 1890 av staten för att skilja områden i Lappland där jordbruk var möjligt från områden där det inte gick. Syftet var att skydda rennäringen från nybyggare. Gränsen har fortfarande juridisk betydelse.
Vad betyder urminnes hävd?
Urminnes hävd betyder att någon kan ha rätt till mark eller resurser för att de har använt området under mycket lång tid, ofta flera hundra år, utan att någon annan har gjort anspråk.
Vad är Girjasdomen?
År 2020 slog Högsta domstolen fast att Girjas sameby har ensamrätt att bestämma över jakt och fiske på statens mark ovanför odlingsgränsen. Domen bygger på urminnes hävd. Efter domen har fler samebyar stämt staten för samma rättigheter.
