Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
Den som tittade på SVT:s senaste partiledardebatt märkte ett skifte. Från att fokus i migrationsfrågan har legat på att så många som möjligt ska portas från Sverige, diskuteras även vilka som inte bör kastas ut.
Framför allt är det de uppmärksammade tonårsutvisningarna som gör att det inte längre räcker för politiker att säga sig vilja ha stram migration. Nu när konsekvenserna blivit tydliga måste invandringskritikerna för första gången på länge svara för följderna, vilket det tidigare enbart varit de som förespråkat en human migrationspolitik som tvingats till.
Förändringen uppskattades inte av alla.
Statsminister Ulf Kristersson (M) gick så långt att han menade att programledarnas frågor innebar att de hoppade över den stora frågan: Nämligen att Socialdemokraterna röstar med Tidölaget för en stram migrationspolitik i riksdagen, medan övriga oppositionspartier vill öka invandringen. Han förklarade dessutom att tonårsutvisningsdiskussionen inte hade blivit aktuell om regeringen inte hade gjort som den gjort.
Det är förvisso delvis sant. Regeringen och SD har kraftigt stramat åt en sedan tidigare redan åtstramad migrationspolitik. Däremot är de senaste förändringarna inte den fjäder i hatten som Kristersson hade hoppats på inför valrörelsen.
I många år har politiker kunnat ignorera att vissa beslut ”råkar” få orimliga konsekvenser, så länge det ”bara” drabbar utrikes födda
Efter flera år med allt stramare politik är det nämligen tydligt att de hårdare reglerna inte bara slår mot mot dem som Tidöpartierna gick till val på att hålla borta: människor som har begått grova brott och flyktingar som kan tänkas vilja komma hit. De drabbar även välintegrerade familjer, vilket inte imponerar på svenska folket: 76 procent anser att tonårsutvisningarna är fel, enligt en undersökning från Novus.
Därför faller det platt när Kristerssons sida pekar på oppositionen och beskyller den för att förespråka en oansvarig migrationspolitik, medan de själva anses stå för ordning och reda. Det blir uppenbart ihåligt när Ebba Busch (KD) säger att människor hamnade i kläm med den tidigare migrationspolitiken. Alla kan se att det är svårt att hamna mer i kläm än tonåringarna vars utvisningsbeslut inte omprövas, trots regeringens besked om att de som gjort allt rätt ska få stanna.
I många år har politiker kunnat ignorera att vissa beslut ”råkar” få orimliga konsekvenser, så länge det ”bara” drabbar utrikes födda. Det är nu på väg att luckras upp och det är sunt att förtroendevalda äntligen måste svara på frågan: Är det verkligen okej att offra människor i den strama migrationspolitikens namn?
Läs mer:
Susanne Nyström: Så blev en oskyldig bild politiskt sprängstoff
DN:s ledarredaktion: Har Sverige verkligen råd med Tidögängets utvisningspolitik?




