Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
Välfärdsföretag som lever på skattepengar kan inte försöka hitta kryphål i regelverken. Tvärtom måste de alltid fråga sig hur beslutsfattarna har tänkt – och om den egna affärsidén ger skattebetalarna bäst valuta för varje satsad krona.
Om svaret är nej, och de alltså inte följer intentionen, gör de både sig själva och hela branschen en otjänst. Rätt snabbt kommer nämligen såväl politiker som folk i allmänhet att tröttna på att pengar rinner i väg. Då blir det stramare tyglar, striktare kontroller och i yttersta fall förbud.
Det kommer nätläkarbolagen snart att bli varse.
Ingen som verkar i vårdbranschen kan hävda att de inte såg det komma
Efter en granskning av Sveriges Radio – som bland annat visade att många digitala patienter bara har lättare besvär som inte kräver en medicinsk bedömning samt att snabbhet ofta går före kvalitet – har Sveriges kommuner och regioner meddelat att det ska begränsas vilka läkarbesök företagen får fakturera regionerna för. I sommar kommer sannolikt ytterligare förslag på åtstramningar när regeringens utredare överlämnar sin rapport. Och nätläkarbolagens vara eller icke vara kan mycket väl bli en valfråga, för missbruket med våra gemensamma resurser har gjort partier rasande.
Här kan man inflika att det offentliga alltid bör reglera med måtta och inte skruva för hårt. Men den inställningen fungerar bara om det samtidigt ställs stora etiska krav på välfärdsbolagen att inte försöka pumpa regionerna på pengar eller plocka russinen ur kakan.
För om det sker fakturering när en förkyld 22-åring, som bara borde vila, av tveksamma skäl får träffa en läkare måste reglerna stramas åt och detaljstyras. Det skapar visserligen stelbenta system utan flexibilitet, vilket vore på ett sätt synd, eftersom det riskerar att bromsa innovation.
Å andra sidan har varningssignalerna om vad som kan följa i överdebiteringens spår ljudit länge nog. Ingen som verkar i vårdbranschen kan hävda att de inte såg det komma och först gavs chansen att skärpa sig.
Läs mer:
Susanne Nyström: Svenska elever saknar tuggmotstånd – det löser man inte med kött
DN:s ledarredaktion: Ska patienter behöva dö innan regionerna tar tag i sina usla journalsystem?




