Överenskommelsen var kraftigt försenad när EU:s 27 länder i sista stund enats om att förlänga sanktionspaketet mot över 3 000 Rysslandskopplade personer och organisationer på tisdagen. I stället för en sedvanlig förlängning på 12 månader blev det 36.
”Inget namn på sanktionslistan finns där av en slump: varje namn representerar en anledning till varför detta krig bröt ut och fortfarande pågår, och varför vårt folk dödas varje dag”, skriver Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på X. Hans lika upprörda utrikesminister Andrij Sybiha kallar beslutet skamligt och oförsvarbart: ”Moskva firar eftersom man har fått vad man ville: en känsla av straffrihet, EU:s förödmjukelse och splittring bland européerna”.
Den tre gånger så långa giltighetstiden är nämligen en del av en kompromiss för att å andra sidan plocka bort tre personer från listan, däribland de stormrika affärsmännen Alisjer Usmanov och Michail Fridman, en rysk-uzbek respektive rysk-israel som står Putin nära. Slovakien var tidigt ute, i mitten av mars, med krav på att fria Usmanov från svarta listan utan att ange formella skäl.
I stället har ett två sidor långt brev som påstås vara från Turkiets president Recep Tayyip Erdogan till slovakiska premiärministern Roberto Fico tidigare i mars väckt misstankar om korruption eller otillbörlig påtryckning. ”Ert stöd för att ta bort honom från EU:s sanktionslista… skulle vara oerhört värdefullt”, står det i brevet och det framgår att även Azerbajdzjan, Kazakstan, Kirgizistan och Uzbekistan skulle vara tacksamma.
För två veckor sedan anslöt även Frankrike till kravet, först utan att ange skäl och sedan med det vagt angivna ”nationell säkerhet”. Diplomatiska källor säger till AFP att det franska kravet kan kopplas till en önskad motgåva i form av frigivningen av två franska medborgare som nyligen fängslats i Azerbajdzjan. På onsdagen meddelade den azerbajdzjanska presidenten Ilham Aliyev mycket riktigt att spionerianklagade Martin Ryan släpps.
Vad gäller Michail Fridman var det först Ungern som insisterade på att han skulle strykas ur sanktionspaketet, men det kravet släpptes efter maktskiftet i Budapest. I stället är det Luxemburg som de senaste veckorna drivit kravet mot bakgrund av att Fridman stämt storhertigdömet på motsvarande 160 miljarder kronor för att det fryst hans tillgångar.
Den 73-åriga metallmagnaten Alisjer Usmanov har kallats ”Putins plånbok” och varit belagd med sanktioner av EU, Storbritannien och USA sedan 2022. Han har ”synnerligen nära band” till den ryska presidenten hette det från EU då och har ”fungerat som täckmantel för Putin och löst hans affärsproblem”.
Den 72-åriga investmentmiljardären Michail Fridman hade med sin judiska bakgrund begränsade möjligheter i Sovjetunionen, men när kalla kriget byttes mot glasnost och perestrojka började hans karriär som affärsman. Redan 1991 grundade han Alfa-Bank, sedan länge Rysslands största privatbank, och så småningom flera andra jättebolag inom bland annat detaljhandel, telekom och energi.
I samband med sanktionerna 2022 skrev EU att Fridman ”lyckats knyta starka band till Putins administration” och beskrevs vara en drivande kraft i Kremls inre krets. ”Han utbyter tjänster med Putin i utbyte mot politiskt stöd för sina affärer och ekonomiska vinster.”
Flera EU-länder har motsatt sig att oligarkerna Usmanov och Fridman skulle strykas ur sanktionspaketet, men i främsta ledet har Lettland stått och till sist stod landet ensamt kvar. Premiärminister Andris Kulbergs säger att han är förvånad över att åtminstone Estland och Litauen inte stod kvar i motståndet – nu blev valet mellan att plocka bort två eller skrota hela paketet.
– Det handlade inte om ett val mellan en bra och en dålig lösning, utan mellan en dålig och en ännu sämre, säger Kulbergs i ett uttalande om att Lettland nu inför egna sanktioner mot Usmanov och Fridman.
