Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.

Pop/hyperpop

Betyg: 4.Betygskala: 0 till 5.

Namasenda

”Limbo”

(Year0001)

2019 knöt det kreddiga brittiska skivbolaget PC Music den skånska artisten Naomi Namasenda till sig. Då hade hon redan släppt ett gäng singlar och en ep, och skapat ett tydligt sound – ”hardcore cute” – som hon vid något tillfälle kallade sin trance-iga, eurodance-influerade ljudbild med ljus, autotunad sång. Det första fullängdsalbumet, ”Unlimited ammo”, producerades ihop med Alexander Guy ”A.G” Cook, vars diskografi sedan dess har utökats med bland annat Charli XCX:s ”Brat”-succé.

Namasenda har alltså redan en imponerande låtkatalog, ändå känns det andra fullängdsalbumet ”Limbo” som en debut. Till skillnad från på ”Unlimited ammo” är det bara hon som tar plats i ett enda sammanhängande flöde, utan gästartister. Efter att ha lämnat PC Music ges ”Limbo” ut på svenska Year0001, och utöver Namasenda själv märks namn som Erik Hassle, Noonie Bao och DJ Suzy på låtskrivarlistan.

”Limbo” består av elva låtar och varenda en är ett litet popmästerverk. Här hörs synthdrivna melodier och ramsliknande, ironiska texter om kärlek, fest, och kroppsfixering: i en intervju med Paste kallar hon låten ”Heaven” för ett ”looksmaxxing anthem”. Redan på öppningsspåret ”Love island” känns det att ”Limbo” blir ett fint soundtrack till sommaren 2026: här sjunger hon om hot wax brazilian och att dricka martinis i bikini.

Albumet fortsätter i en söt och klibbig klubbkänsla. Klaustrofobin i ”Cola”, med texter om att byta skepnad för någon annans skull, får snart utlopp i den mer konfrontativa ”Bad love”. ”Miami crest” och ”Heaven” är explosiv, adrenalinstinn dansmusik, medan mjukare ”Romeo must die” saktar ned med enkla åttiotalssyntar och hamrande trummaskin.

Det hela avslutas med hjärtekrossade (eller kanske mer apatiskt avstängda) ”Alright”, där en ostämd synthslinga ligger mellan textrader om att ringa tio gånger utan att få svar. När man lyssnat klart vill man lyssna igen.

Bästa spår: ”Cola”, ”Romeo must die”

Läs fler skivrecensioner och andra texter av Vera von Otter

Share.
Exit mobile version