Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Inom vården är enigheten närmast total: övervikt är ett av de allra största hoten mot folkhälsan. Den här övertygelsen är så stark att tjocka människor inte sällan berättar om hur de blir avfärdade när de söker vård för icke viktrelaterade problem och får höra att allt från smärta och svettningar till biverkningar från medicin skulle gå över om de bara gick ner i vikt.

Sedan några år finns nu för första gången effektiva läkemedel mot fetma. De kallas på fackspråk GLP-1-analoger och säljs under namn som Ozempic, Wegovy och Mounjaro. Utöver att leda till betydande viktminskning och förbättring för patienter med diabetes har medicinerna visat sig ha positiva effekter mot missbruk, depression och hjärtproblem, även bortom de förbättringar som viktminskningen ger i sig.

Hälsoeffekterna skulle alltså kunna vara enorma. I USA har man redan kunnat se hur andelen kraftigt överviktiga för första gången minskar.

I USA har man redan kunnat se hur andelen kraftigt överviktiga för första gången minskar

Hittills har GLP-1 i Sverige dock bara ingått i högkostnadsskyddet för patienter med diabetes. Folk som ”bara” lider av övervikt, med eller utan andra riskfaktorer, har kunnat få dem utskrivna men fått betala själva. Det är olyckligt, inte minst eftersom svår övervikt är tydligt klassrelaterat.

Samtidigt är det en kostnadsfråga. Mer än hälften av alla vuxna svenskar är överviktiga och nästan 18 procent räknas som feta. Även om det inte finns ett lika enkelt orsakssamband mellan vikt och hälsa som det ibland hävdas så blir det mer än en miljon människor som förmodligen skulle må bra av de här medicinerna.

Läkemedelsföretaget Novo Nordisk, som tillverkar Ozempic och Wegovy, ansökte förra året om att ingå i högkostnadsskyddet för den allra mest behövande gruppen. Det handlade om personer med ett BMI på över 35 och minst tre andra tillstånd med stor risk att drabbas av exempelvis hjärtinfarkt. I februari sade dock Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, nej.

TLV säger visserligen att GLP-1 skulle vara kostnadseffektivt för de här patienterna, och alltså spara pengar som annars måste läggas på annan vård. Problemet är att man misstänker att läkare skulle skriva ut medicinerna, med högkostnadsskydd, också utanför den här lilla gruppen. Behovet finns ju.

Och det har de förmodligen rätt i. Men lösningen måste rimligen vara att öka kontrollen och inskränka förskrivningsrätten så att bara rätt personer får läkemedlen subventionerade. Inte att göra livsviktig vård till något som bara vissa har råd med.

Läs mer:

Isobel Hadley-Kamptz: Det går att vinna över auktoritära antiliberaler – titta på Ungern

DN:s ledarredaktion: Vill du bli riktigt rik – bli politiker i ytterhögern

Share.
Exit mobile version