I torsdags kom beskedet att rättegången mot den svenske journalisten Joakim Medin i Turkiet återigen har skjutits upp. Beslutet motiveras med utebliven rättshjälp där en ny begäran ska skickas till Sverige, vilket Dagens ETC var först med att rapportera.
Så sent som i juni gjorde Turkiets talman Numan Kurtulmuş ett officiellt besök i Sverige. Enligt uppgifter till DN ska Joakim Medin-fallet återigen ha varit en av de centrala frågorna vid mötet, dock utan att man lyckades bryta dödläget.
För att förstå det politiska spelet bakom Medin-affären behöver man, enligt uppgifter från flera av varandra oberoende personer, gå tillbaka till Sveriges Natoprocess. Turkiet vill få en grupp terrorstämplade kurder utlämnade, medan Sverige är angeläget om att anklagelserna mot Joakim Medin ska läggas ned, samtidigt som man behöver agera varsamt då man vill komma åt misstänkta svenska gängkriminella som gömmer sig i Turkiet.
Joakim Medin uppger för DN att han har fått samma signaler från flera politiska företrädare under senare tid.
– Det finns politiker som off the record har sagt till mig att de är övertygade om att förklaringen ligger just i det, hur Sverige ska komma åt gängkriminella som lever i Turkiet i dag, säger Joakim Medin.
Aras Lindh är analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut med inriktning på turkisk inrikes- och utrikespolitik samt Nato. Han uppger att de stora frågorna mellan länderna en tid har handlat om gängkriminella och de gemensamma försvars- och säkerhetspolitiska intressen som länderna numera delar inom Nato.
– De senaste åren har det från Sveriges sida framför allt handlat om de svenska gängkriminella som har hållit sig gömda i Turkiet. Från turkisk sida har de framfört krav om att vi ska lämna ut personer som de menar är kopplade till PKK eller Gülenrörelsen, säger Aras Lindh.
Fyra uppskjutna rättegångar senare är Joakim Medin fortsatt fast i ett moment 22 där han inte vet om han vågar resa till länder utanför EU med utlämningsavtal med Turkiet. I praktiken hindras han från att utföra sitt journalistiska arbete som utrikesreporter.
– Det här kan sända en signal till andra journalister, att så här kan det gå om man rapporterar på ett sätt som inte behagar Ankara. Därför hoppas vi på en dom som kan överklagas, där jag sen kan bli friad i Europadomstolen. Då skulle det här i stället bli en läxa för Turkiet, säger Joakim Medin.
På torsdagen framkom även att den svenska regeringen gjort ett fel i översättningen av brevet där justitieminister Gunnar Strömmer svarade på Turkiets begäran om rättshjälp i fallet Joakim Medin, vilket flera medier rapporterar om.
DN har sökt UD för en kommentar sedan i torsdags.
Läs mer:
Beklagar felöversättning: ”Ska inte kunna hända”
Joakim Medin hoppades på rättegång – blev besviken
