Många kvinnor i medelåldern vet vad sjunkande östrogennivåer gör med kroppen. Nu har hjärndimma, ledvärk, sömnproblem, vallningar – och ett bubblande missnöje med bristen på hormonpreparat – blivit en valfråga.
I oktober förra året fick Sverige sina första nationella riktlinjer för klimakteriebesvär. Där är Socialstyrelsens budskap till vården tydligt: skriv ut mer hormoner.
Samma utveckling syns i hela världen. Det har lett till en global brist på hormonläkemedel som drabbar svenska kvinnor när populära preparat snabbt tar slut på apoteken.
Problemet har funnits länge, men har eskalerat.
– Jag har många vänner som har den här paniken över att hitta det läkemedel som passar dem. Det här är en jätteviktig fråga för att kvinnor ska må bra, som också kan gå ut över arbetslivet, säger Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist.
Centerpartiets förslag för att säkra tillgången till hormonpreparat är att staten ska skriva ”nödavtal” med läkemedelsbolagen. Syftet är att vid en bristsituation kunna göra riktade upphandlingar till tillfälligt justerade priser med garanterade leveranser.
– Om man gör det på myndighetsnivå kan man upphandla och få den volym som behövs för att tillverkare ska prioritera Sverige, säger Elisabeth Thand Ringqvist.
Enligt socialminister Jakob Forssmed (KD) har ansvariga myndigheter redan arbetat intensivt under året med flera uppdrag från regeringen för att förbättra tillgången till hormonpreparat som tas upp genom huden.
– Läkemedelsverket har trimmat sina processer, söker nu aktivt upp aktuella bolag och hanterar licenser, dispenser och parallellimport på ett väldigt skyndsamt sätt, säger han.
Bland annat har hormoner i form av gel som smörjs in i huden fått dispens att säljas i utländska förpackningar, som finns att få tag på.
Läkemedelsverket har också höjt priset på populära hormonplåster för att göra den svenska marknaden mer attraktiv för internationella läkemedelsbolag.
Trots åtgärden är hormonplåster i samtliga styrkor just nu restnoterade. DN har bland annat skrivit om hur kvinnor i norra Sverige reser till Finland i jakt på östrogen.
Eftersom grundproblemet är den globala bristen behöver Sverige börja tillverka egna östrogenpreparat i form av gel, plåster eller sprej, menar Jakob Forssmed.
Det skulle kunna bli en uppgift för det statliga bolaget APL som sedan förra året äger en antibiotikafabrik.
– Jag har redan gett i uppdrag till Läkemedelsverket att undersöka förutsättningarna för nationell produktion av hormonläkemedel. Kristdemokraternas besked är att vi behöver en sådan produktion. Det är ett vallöfte från oss, säger Jakob Forssmed.
Enligt Elisabeth Thand Ringqvist har Centerpartiet ytterligare ett klimakterielöfte: Att arbeta för att inte bara läkare utan även barnmorskor ska få skriva ut hormonläkemedel.
Förhoppningen är att det skulle öka tillgängligheten i klimakterievården i hela Sverige.
Det här är något som även Socialdemokraterna lovar inför valet, liksom Moderaterna som har en ”agenda för stärkt klimakterievård” på sin valplattform.
Elisabeth Thand Ringqvist tycker att det är bra att klimakteriet har blivit en valfråga. Inte bara i regionerna utan också i rikspolitiken.
– Kvinnors hälsa har varit underprioriterad under en lång tid. Klimakteriet förtjänar att komma högt upp på agendan.
Fakta.Klimakteriet
Sju av tio kvinnor mellan 45 och 60 år får någon form av klimakteriebesvär. Orsaken är sjunkande östrogennivåer.
Ofta förknippas klimakteriet med vallningar. Men det finns många andra symptom som sömnproblem, ledvärk, minskad sexlust, problem med urinvägarna, hjärndimma och nedstämdhet med mera.
Enligt Socialstyrelsens riktlinjer för klimakteriebesvär bör vården erbjuda fler kvinnor hormonbehandling. Men det ska alltid ske efter en individuell bedömning där riskgrupper identifieras.
Klimakterievården är inte jämlik. Bland annat är det fyra gånger vanligare att kvinnor i välbärgade områden hämtar ut östrogen än kvinnor i socioekonomiskt utsatta områden.
Källa: Socialstyrelsen
