Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Det var säkert tänkt att visa att Vladimir Putin är en ledare som lyssnar. Under hans hårt koreograferade frågestund strax före jul, fick bageriägaren Denis Maksimov mikrofonen. Maksimov berättade att den planerade momshöjningen skulle slå hårt mot hans bransch.
Presidenten lovade att titta på saken, och bad Maksimov att skicka något gott att smaska på. Följande dag publicerades bilder i sociala medier av Putin med godsaker från Maksimovs bageri Mashenka till teet.
Bröd- och bakelsebranschen fick respit på momshöjningen, men det fick inte andra: 6 procent av Rysslands små- och medelstora företag har redan slagit igen, bara 25 procent tror sig ens kunna överleva, enligt en undersökning från Rysslands största småföretagarorganisation. ”Jag är Maschenka”, trendar online.
Kanske är läxan för ryssarna inte så mycket att deras boss lyssnar, som att det gäller att ha makthavarens öra för att klara sig.
Momshöjningen har Putin inte drivit igenom för skojs skull – statsfinanserna blöder. Det beror så klart på kriget.
2024 växte ekonomin med nästan 5 procent. Förra året var siffran 1 procent. Årets första två månader var tillväxten negativ.
Och det är inte bara den federala budgeten som är satt under press. De första åren efter invasionen, när vapenfabriker expanderade, visades fina bnp-siffror upp. 2024 växte ekonomin med nästan 5 procent. Förra året var siffran 1 procent. Årets första två månader var tillväxten negativ.
Centralbanksräntan på 15 procent tynger. Men särskilt mycket går det inte att sänka den med en inflation på 6 procent.
Kriget i Iran har gett någon form av andrum. Och ändå: den här våren ser alltmer ut som en vändpunkt, och inte till Vladimir Putins favör.
I februari tog Ukraina för första gången på flera år mer mark än man förlorade. Moskva har svårt att fylla på i leden efter de stupade. Och så i söndags röstades Viktor Orbán bort i Ungern.
Det sista går det inte att överdriva betydelsen av.
Ekvationen är enkel. Efter att Ukraina slog tillbaka Putins blixtoffensiv vårvintern 2022 har detta förvandlats till ett utnötningskrig. Lämnas Kiev ensamt vinner Moskva ett sådant i längden.
Donald Trumps USA har vänt ukrainarna ryggen, men vi i Europa är tillräckliga rika för att på egen hand bidra med det stöd som behövs.
Donald Trumps USA har vänt ukrainarna ryggen, men vi i Europa är tillräckliga rika för att på egen hand bidra med det stöd som behövs. Orbán har anfört motståndet mot att vi ska stå för den supporten.
Nu är han alltså borta. EU kan äntligen komma till skott med det jättelån som han har blockerat under vintern. Och samla sig till mer, snabbt.
Måste inte ukrainarna backa helt från det territorium som mannen i Moskva suktar efter för att få fred? Denna galna fråga har stått i centrum det senaste året.
Om Europa sluter ledet bakom Kiev ändras läget. Frågorna blir andra.
Hur länge orkar egentligen Ryssland? Pallar landets ekonomi detta i längden? Kan det sluta med att Putin går på pumpen?
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Donald Trump har kört fast i Iran – och hatar det
Isobel Hadley-Kamptz: Det går att vinna över auktoritära antiliberaler – titta på Ungern




