Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
För statsministern är det – med hundratalet dagar kvar till valet – mycket som står på spel. Det finns några ord Ulf Kristersson har upprepat ofta, med både eftertryck och stor övertygelse. Alla har hört dem.
På vår sida är vi överens.
Vi får saker gjorda.
Nu får vi ordning på Sverige.
Statsministern är en skicklig retoriker som inte sällan får sina utsagor att framstå som självklarheter, ord som ”uppenbart”, ”fullständigt naturligt” och ”alla vet” är vanliga i hans debattinlägg.
Det har sina risker att vara tvärsäker, den dag verkligheten spelar en ett spratt slår de – en gång så övertygande – orden tillbaka. Detta öde riskerar nu att drabba statsministern. Han får sina egna uttalanden stoppade i halsen.
Kristerssons formulering om att Tidö-partierna får saker gjorda för att de håller ihop och har majoritet i riksdagen är inte bara ett argument av många – det har utvecklats till statsministerns favoritargument – och är hans tyngsta skäl för att han borde bli omvald. Det är för att ytterligare understryka det han redan före valet gjort upp med Åkesson om att dela regeringsmakten.
Men som vanligt slår det oväntade till – som det förr eller senare brukar göra i politiken. Det oväntade kommer dessutom inifrån Tidö, där Sverigedemokraterna rycker undan mattan för argumentet genom att välta ordningen i riksdagen.
Frågetecknen hopar sig nu över ett antal viktiga omröstningar där regeringspolitiken står på spel. Plötsligt har det blivit osäkert om Ulf Kristersson klarar att få alla ”saker gjorda”.
Oppositionspartiernas strateger letar nu igenom vårens och sommarens omröstningar för att se vilka av dem som skulle kunna leda till nederlag för regeringen. Det gäller att inventera var S, C, V och MP kan rösta på samma motförslag och därmed utsätta Tidöpolitiken för risken att falla på en olycksalig frånvaro, en feltryckning eller någon tjurig vilde.
Allra mest ironiskt vore det förstås om regeringen inte ograverat får igenom sin vårbudget. ”Den som inte får igenom sin budget har alltså ingen ekonomisk politik”, som Ulf Kristersson brukar säga med adress till Socialdemokraterna.
Värst för regeringen är inte att oppositionen vill stöka till det – det tillhör spelets regler – värst är att källan till oordningen är Kristerssons egen partner Jimmie Åkesson. Jimmie Åkesson skyller i sin tur på de politiska vildarna. Alltså de kandidater hans eget parti en gång – inte utan stolthet – rekryterat till sina valsedlar.
Vildarna biter Åkesson i svansen och Åkesson går vidare genom att bita statsministern, som nu tvingas se sitt regeringsunderlag kopplas till rubriker om ”kaos” i riksdagen.
Högerpartiernas valkampanj kunde börjat bättre.
Läs mer:
Kvittningskaoset fortsätter: ”Står långt ifrån varandra”
Älskade politik: Efter kvittningskaoset: behövs ens riksdagsledamöter?
Så röstar världens politiker – när de själva inte kan vara på plats
