Lars Fruergaard Jørgensen är vd för läkemedelsföretaget Novo Nordisk. Han har fått oväntade telefonsamtal. Det är chefer inom livsmedelsbranschen som hör av sig, berättade han nyligen på ett möte i New York.
– De är rädda, sa Lars Fruergaard Jørgensen.
Hotet är det danska företagets aptitdämpande läkemedel Wegovy. Det innehåller substansen semaglutid som också finns i den omtalade diabetesmedicinen Ozempic. Semaglutid härmar tarmhormonet GLP-1 och ger en känsla av att vara mätt. Det tas med spruta en gång i veckan och kan ge en viktnedgång som tidigare bara har uppnåtts med hjälp av kirurgi.
De nya läkemedlen utsågs till förra årets största vetenskapliga genombrott i tidskriften Science. Fler och effektivare mediciner är på väg, till exempel Zepbound (tirzepatid). År 2030 förväntas de nya medicinerna omsätta mellan 80 och 100 miljarder dollar per år.
Han har fått oväntade telefonsamtal. Det är chefer inom livsmedelsbranschen som hör av sig.
Det är här livsmedelsbranschens oro kommer in.
För hur påverkas försäljning och marknad när miljontals människor i hela världen förväntas ta de nya läkemedlen – och inte längre är sugna på snacks, godis och snabbmat?
Inte konstigt att företagsledarna blir nervösa.
– De frågar hur medicinerna fungerar och när de rullas ut på marknaden, berättade Lars Fruergaard Jørgensen enligt nyhetstjänsten Bloomberg.
Nu finns det siffror som bekräftar företagens farhågor. En marknadsundersökning gjord i USA visar att hushåll, där minst en person tar aptitdämpande läkemedel, minskar sina matinköp med mellan sex och nio procent jämfört med andra. De avstår från snacks, kakor, pajer och glass. I stället köper de yoghurt, fisk och grönsaker, enligt undersökningen som omfattar 90 000 hushåll.
De avstår från snacks, kakor, pajer och glass.
Amerikanska kedjor som Walmart och Chipotle Mexican Grill brottas nu med frågan om hur de ska tjäna pengar på kunder som är vare sig sötsugna eller hungriga. Företaget Nestlé är redan igång med nya godsaker som ska ”komplettera de nya medicinerna och förebygga förlusten av muskelmassa” (som sker vid viktminskning).
Andra företag ser i stället med förtjusning hur deras försäljning ökar. Ett exempel är franska Danone, som bland annat gör yoghurt. Företaget har noterat att kunder som tar läkemedlen Wegovy och Ozempic tycks välja produkter med mycket protein och lågt fettinnehåll.
Men det är inte bara livsmedelsbranschen som skakas om.
När man går ner i vikt minskar belastning och slitage på knäna. Tillverkare av knäproteser har därför haft det motigt på börsen i USA efter spekulationer om hur fetmaläkemedlen påverkar branschen.
Traditionella bantningsföretag tvingas också tänka nytt. Viktväktarna i USA har lanserat det nya kostprogrammet GLP-1. Det riktas till dem som tar till exempel Wegovy eller Zepbound. Kunderna får både läkemedel och ett dietprogram som ska få dem att må så bra som möjligt under sin viktnedgång.
Förhoppningsvis får de också hjälp att behålla sin nya lägre vikt – patienter som slutar ta medicinerna går nämligen upp i vikt. Ett år efter avslutad behandling har de gått upp ungefär två tredjedelar av vikten de tappat.
Detta speglas också i den amerikanska marknadsundersökningen som pekar på mindre matinköp. När GLP-1-patienterna slutar ta sina sprutor så återgår utgifterna för mat till den tidigare nivån.
Mycket tyder alltså på att behandlingen inte löser alla problem och kan bli livslång. En sak är säker: sprutan är ingen quick fix.
Läs mer:
Läkare vägrar skriva ut läkemedel mot fetma: ”En jämlikhetsfråga”
Så väljer du rätt kolhydrater för att hålla vikten
Så mycket protein behövs i olika åldrar
