Med tanke på att anorexi tillhör en av våra dödligaste psykiatriska sjukdomar vet vi förhållandevis lite om orsaken bakom diagnosen. Länge trodde man att anorexi enbart hängde ihop med miljöfaktorer. Särskilt mycket intresserade man sig för, och skuldbelade, familjen runt den drabbade. Nu har pendeln svängt och forskare menar att det genetiska och ärftliga betyder mer än vi trott.
– I dag vet vi att det finns en kombination av faktorer där en av de viktigaste är genetik. Det finns en genetisk sårbarhet som gör att vissa svarar på viktnedgång på ett väldigt annorlunda sätt än andra, säger Ata Ghaderi, som är professor i psykologi och forskare vid Karolinska institutet.
Personer i den här gruppen upplever ofta att de, under en kort initial period, mår bättre när de svälter sig, förklarar han.
– Man får mindre ångest, blir mer fokuserad, man känner plötsligt att man har lite mer energi och en annan typ av kontroll.
Forskare räknar med att anorexi till 65 procent kan förklaras av vår genetik och resten av miljö och sociala orsaker.
– Det kan vara att man är mobbad, känner sig ensam, har ett kroppsmissnöje och fokuserar på vikt och utseende. Eller har väldigt perfektionistiska drag och vill närma sig skönhetsidealet på ett perfekt sätt. Det vill säga olika typer av faktorer som leder till att man drar ner på sitt ätande, säger Ata Ghaderi.
Den vanligaste inkörsporten till anorexi är viktnedgång, medveten eller omedveten (till exempel viktras under sjukdom).
– Beteendemässigt är bantning i särklass det viktigaste och sen är det en uppsjö av saker som leder till att man kommer i gång med det beteendet.
Ata Ghaderi berättar också att ätstörningsklinikerna på senare tid slagit larm om att sjukdomen har gått ner i åldrarna. Från att tidigare som lägst handla om 13–14-åringar till att nu handla om 10–11-åringar.
Någonting som forskare tittar på nu är vilken betydelse sociala medier har i sammanhanget.
– Experimentella studier visar att sociala medier bidrar till kroppsmissnöje – som är en av de robusta riskfaktorerna för ätstörningar.
En amerikansk studie som pekar i den riktningen är ”Weight-normative messaging predominates on TikTok – A qualitative content analysis” (2022). Den visade att videor med mat-, närings- och viktminskningsinnehåll på sociala medier-plattformen TikTok ledde till en ”toxisk” dietkultur bland tonåringar och unga vuxna. Inte minst för att personerna som bidrog med innehållet sällan var experter på området, utan vanliga influerare.
För att få reda på mer om bland annat miljöfaktorer startade en grupp forskare på Karolinska institutet för några år sedan en studie med enäggstvillingar, Comprehensive Risk Evaluation for Anorexia nervosa in Twins, CREAT. I studien undersöks enäggstvillingpar där bara den ena tvillingen insjuknat, samt friska enäggstvillingspar utan någon sjukdomshistoria av ätstörningar, för att få reda på såväl vad som orsakar anorexia nervosa, som hur sjukdomen påverkar kroppen. Målet är att få fram kunskap som kan leda till förbättrad vård och ökad förståelse för hur man kan förebygga anorexia nervosa.
CREAT avslutade nyligen insamlandet av data och nu ska resultatet analyseras.
Tvillingstudien CREAT
● Studien, Comprehensive Risk Evaluation for Anorexia nervosa in Twins, CREAT, startades 2018 på Karolinska institutet och leds av Cynthia Bulik, professor i epidemiologi.
● I studien undersöks svenska tvillingpar för att finna svar på såväl vad som orsakar anorexia nervosa som hur sjukdomen påverkar kroppen.
● Man har samlat in information från 25 tvillingpar där den ena är eller varit sjuk i anorexia för att sedan kunna jämföra resultaten med information från 25 kontrollpar med friska tvillingar där ingen utvecklat en ätstörning.
● Tvillingparen får göra psykologiska djupintervjuer samt kognitiva och psykologisk tester. Målet är att bidra med kunskap som kan leda till förbättrad vård och ökad förståelse för hur man kan förebygga anorexia nervosa.
● Insamlandet av data avslutades nyligen och under 2024 ska resultatet analyseras.
När det handlar om miljöpåverkan – vad kan vi som samhälle göra för att förebygga anorexi?
– Vi behöver skifta fokus och skapa ett kritiskt perspektiv kring skönhetsidealen med smala kroppar, säger Ata Ghaderi. De flesta ser inte ut på det här sättet. De som visas i tidningar, i modebranschen, är en liten, liten population som normalt kan vara så där smala och ha de där proportionerna. Vissa av dem har dessutom en ätstörning, så de är inte normala.
Det är viktigt att ställa frågor kring detta, till sig själv och andra, tycker han:
– Varifrån kommer de här idealen? Vem tjänar på dem? Hur mår de som försöker följa dem? Ska jag lägga så mycket betydelse i utseendet att jag svälter eller hänger på gym dygnet runt?
Det gäller också att sprida kunskap om hur vår biologi fungerar, menar han.
– Vi har en genuppsättning som dikterar hårfärg, hudfärg och ögonfärg och som även avgör vilken längd och vikt vi får när vi föds – om graviditeten är normal. Det finns en väldigt kraftig genetisk styrning över vår kropp. Men budskapet i västerländska samhällen är att om du har karaktär och disciplin så kan du få den kropp du vill. Och det är inte riktigt sant.
TikTok och dietkultur
● Den amerikanska studien ”Weight-normative messaging predominates on TikTok – A qualitative content analysis” gjordes vid University of Vermont 2022.
● I studien laddade man ner tusen TikTok-videor från tio populära närings-, mat- och viktrelaterade hashtags som hade över en miljard nedladdningar var. Sedan analyserade man de hundra mest populära videorna inom respektive hashtag för att hitta deras nyckelteman.
● Analysen visade att nästan alla TikTok-videor som samlades in visade innehåll som föreskrev en viss vikt. Nyckelteman var glorifiering av viktminskning, råd för att uppnå hälsa och smalhet, Det var också en brist på expertröster som tillhandahöll närings- och hälsoinformation.
● Studien visar att det ofta är unga människor utan expertkunskap som engagerar sig och skapar kostkulturinnehåll. De utelämnar livsstilsfaktorer som spelar en roll för vikt och hälsa, och ger tittarna budskapet att viktminskning och smalhet är uppnåeligt och önskvärt för alla, vilket potentiellt leder till ohälsosamma uppfattningar och beteenden kring mat, vikt och kropp.
Anorexia nervosa
• Anorexia nervosa eller anorexi är en form av ätstörning som innebär att personen äter avsevärt mindre än vad ens kropp behöver. Man blir upptagen av tankar på mat och rädd för att gå upp i vikt, trots låg vikt och får en störd kroppsuppfattning. Sjukdomen börjar oftast med att den drabbade går ned mycket i vikt under kort tid. Man kan få anorexi oavsett kön och ålder, men det är vanligast att bli sjuk i tonåren.
• Forskare anser numera att sjukdomen beror på en kombination av biologiska och sociala riskfaktorer. Den genetiska sårbarheten spelar en betydande roll i sammanhanget, och förklarar cirka 65 procent av uppkomsten.
• Det finns en stor samsjuklighet när det gäller anorexi, många drabbade lider även av ångest och depression. Anorexi är en av de mest dödliga psykiatriska sjukdomarna.
• Det finns också en koppling mellan autism och anorexi, cirka 20 procent har även en autismspektrumstörning.
• Cirka 80 procent av de drabbade är kvinnor och 20 procent är män.
• Anorexi förekommer hos ca 1% av populationen.
• Över tid tillfrisknar majoriteten av personer med anorexia nervosa.
Källa: Ata Ghaderi, professor i psykologi, Karolinska institutet
