Blodet upptäcktes i ett 115 miljoner år gammalt ben tillhörande en Aratasaurus, som hittades år 2008 i det som i dag är norra Brasilien. Inuti benet, och inne i det som en gång i tiden hade varit blodkärl, hittade det internationella forskarlaget mineraliserade röda blodkroppar med fullt intakta hemgrupper. De sistnämnda ingår i hemoglobin, det protein hos röda blodkroppar som binder syre och ansvarar för syrgastransporten i kroppen.
Det överraskande, konstaterar forskarna i tidskriften PNAS, är inte att dinosaurier hade blod, utan det faktum att så kallade biomolekyler kan överleva i miljontals år. Att det verkligen rörde sig om blod kunde forskarna visa tack vare hemgruppernas specifika kemiska struktur, som bland annat har en järnatom i mitten. Tecken på blod hos dinosaurier har hittats tidigare, men enligt forskarna är detta första gången man kemiskt lyckats bevisa att det faktiskt rör sig om blod.
– Att upptäcka intakta hemgrupper i 115 miljoner år gamla röda blodkroppar är häpnadsväckande. Detta är inte bara det äldsta fossilerade blodet vi känner till, det innebär också ett molekylärt fönster direkt in i fysiologin hos arter som sedan länge är försvunna, säger en av forskarna bakom studien, Kliti Grice vid Curtain University i Australien, i en kommentar.
Enligt forskarna hade de röda blodkopparna bevarats tack vare att de hade mineraliserats med hjälp av mineralet hausmannit. Antagligen, skriver de, hade djuret kort efter sin död begravts i en syrefattig miljö rik på mikroorganismer.
Utöver de röda blodkropparna kunde forskarna också identifiera aminosyror tillhörande proteinet kollagen.