Uppdragsgivaren vill att den 13-åriga flickan ska skjuta ihjäl en person.
– Mm, de skrev ju. Kan du göra det här nu? Fast typ så här, 400 000. Jag bara, jag kan inte. Jag har träning nu, säger flickan senare i förhör.
Det är våren 2026 och flickan pratar med en jämnårig klasskompis om situationen. De har levt ett vanligt liv med kompisar i skolan och fritidsaktiviteter – men 13-åringen hamnar i en miljö där hon är rädd att få en skuld till ett kriminellt nätverk, enligt polisens förundersökning. Förslag om att skjuta mot en dörr har förbytts i önskemål om att kasta en handgranat.
Kommunikationen sker i krypterade appar och flickan berättar senare hur hon och kompisen får propåer om att utföra uppdrag på flera ställen i Stockholmsområdet: Sollentuna. Värmdö. Södertälje.
13-åringen uppger i förhör att hon och hennes klasskompis var tillsammans när meddelandena skrevs. Hon beskriver också hur hon till en början inte förstod riktigt vad allt handlade om i chattarna.
– Jag trodde inte att de menade att jag skulle skjuta då, jag trodde de menade att jag skulle hämta en tabbe. För jag, vid den här tiden visste inte jag exakt vad klivare betydde. Så jag tänkte väl lite fel, I guess. Sedan så ville de att jag skulle göra det, säger hon i förhör.
Uttrycket ”klivare” är i gängkretsar ett etablerat uttryck för en person som tar på sig ett kriminellt uppdrag, ofta gällande mord.
På kort tid blir flickorna alltmer indragna i diskussioner om allvarliga våldsbrott, enligt polisens förundersökning. Chatthistorik som polisen kopplar till 13-åringen visar det bland annat handlar om att hämta en pistol – en ”tabbe”.
I en chatt skriver flickan, enligt förundersökningen ”Blir det så att vi tar taxi Sollentuna så hämtar jag tabben, sedan jag sitter i bil, kör förbi port och skjuter ba, sedan taggar hem. Eller måste jag ha ombyte?”
När det står klart att uppdragsgivarna önskar att hon genomför ett mord vill hon dra sig ur. Men det slutar, enligt förundersökningen, med att hon tar på sig ett annat uppdrag: att detonera en bomb.
Sent på kvällen den 8 april inträffar en explosion vid en port till ett lägenhetshus i Södertälje. Inga personer skadades vid tillfället och tekniker bedömer att det var en fyrverkeribomb som exploderade. Två metallister lossnade från den sprängda dörren – men glasrutorna klarade sig.
I jakten på misstänkta lyckas en patrull få tag på de två 13-åriga flickorna när de har satt sig på ett pendeltåg för att åka norrut. Det har gått en knapp halvtimme sedan explosionen inträffade ett par kilometer bort och efter att polisen har talat med flickorna tar de med dem till polisstationen.
Den ena 13-åringen uppger att hon hoppades att någon skulle hinna släcka stubinen.
– Jag vill bli catchad. Fattar du? Jag vill inte att det här ska hända egentligen. Jag vill inte behöva gå och bära på det, säger hon i förhör.
Historien som nystas upp får polisen att göra ett ingripande i norra Sverige. Personen bakom det alias som, enligt förundersökningen, står bakom de förslag till olika grova brott som 13-åringarna uppmanades att utföra är en 15-årig pojke. Han grips och häktas några dagar senare.
I utredningen blir också en 11-årig pojke intressant. I förhör med polisen berättar 11-åringen hur han kände en av flickorna sedan tidigare men att hon ”blev kriminell”.
– De ville att jag skulle göra ett mord, säger han.
Utredarna förstår dock snart att 11-åringen inte tog på sig något uppdrag och betraktar honom inte längre som missänkt.
I augusti väcks åtal mot 15-åringen för stämpling till mord genom att ha försökt få den 13-åriga flickan att genomföra ett mord i Stockholmsområdet. Pojken, som är hemmahörig i centrala Stockholm, åtalas också för anstiftan av grov allmänfarlig ödeläggelse genom att ha förmått någon – eller båda – av de 13-åriga flickorna att genomföra sprängningen i Södertälje den 8 april.
I en dom slår Södertälje tingsrätt fast att 15-åringen har gjort sig skyldig till involverande av en underårig i brottslighet och medhjälp till grovt olaga hot. Han frias dock från åtalet om stämpling till mord. Enligt tingsrättens bedömning har 15-åringen enbart haft en ”underordnad roll” i förhållande till övriga deltagare i en chatt där mord diskuterades – och döms till ungdomsvård.
Åklagaren Daniel Suneson är inte nöjd med alla delar i domen.
– Delen om stämpling till mord ogillades helt av tingsrätten. Det avser jag att överklaga, säger han.
Eftersom flickorna inte är straffmyndiga har de inte åtalats och kan inte heller dömas för brott. Men det har väckts en bevistalan mot dem – en process där tingsrätten ska utreda om de har begått ett brott även om de inte kan straffas. I domen framgår att att explosionen i Södertälje inte var att betrakta som allmänfarlig ödeläggelse eftersom det inte förelåg någon ”konkret fara för människors liv”.
– Det räknades inte ens som ödeläggelse av normalgraden. Därmed faller det åtalet, säger Daniel Suneson.
I domen framgår att den ena 13-åriga flickan är skyldig till stämpling till grovt olaga hot, medhjälp till grovt olaga hot och medhjälp till brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor i samband med explosionen i Södertälje.
Den andra 13-åriga flickan – flickan som 15-åringen bedöms ha rekryterat – har enligt domstolen gjort sig skyldig till stämpling till grovt olaga hot, grovt olaga hot och grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor.
Försvararna till 15-åringen och den ena 13-åriga flickan har inte velat lämna några kommentarer. Den andra 13-åriga flickans försvarare advokat Anders Sjögren berättar att hans klient har förnekat ”merparten av de anklagelser som har riktats mot henne” och uttrycker hur det generellt sett är ”hemskt” hur lätt barn kan dras in i gängkriminalitet.
– Det är viktigt att göra föräldrar uppmärksammade på att barn kan dras in i allvarligt brottslighet av grovt kriminella människor, säger han.
Enligt Daniel Suneson finns det flera drivkrafter som gör att barn riskerar att dras in i allvarlig kriminalitet.
– Många gånger handlar det om hot och tvång och locka med pengar. Det är mycket som kan spela in. Sen kan det finnas personliga förutsättningar, men pengar är en väldig drivkraft hos många unga nu för tiden, säger han.
Läs också: Så lockas barn in i gängkriminalitet genom sociala medier