Det var i somras som de både våldtäkterna inträffade när pojken och flickan bodde på samma HVB-hem i Mellansverige. Flickan har berättat att hon uppfattade det som att de båda hade en kärleksrelation och att hon möjligen insåg att det var olämpligt.
Pojken har å sin sida uppgett att han förklarade för flickan att han ”inte ville” och att det var hon som tog initiativ till gärningarna.
Enligt utredningen har flickan flera neuropsykiatriska diagnoser och svag begåvning, men enligt tingsrättens resonemang innebär det ingen anledning att frångå den bedömning som Högsta domstolen gjorde i ett rättsfall från 2012. Då konstaterade HD att det inte finns något utrymme för att betrakta gärningen som mindre allvarlig när målsägaren är 12 år. Gärningsmannen var i det fallet 17 år gammal och hade en allvarlig psykisk störning. I det nu aktuella fallet var flickan medveten om att pojken nyligen hade fyllt 12 år.
För en vuxen person hade det sammanlagda straffvärdet för våldtäkterna motsvarat tre år och nio månaders fängelse. För den 15-åriga flickan blir påföljden sju månaders ungdomsövervakning. Vid bedömningen har man tagit hänsyn till hennes diagnoser.
Rätten har även vägt in att flickan var den som berättade om händelserna. I sin dom skriver tingsrätten att eftersom hennes medverkan varit avgörande för att brotten ska klaras upp så blir straffreduktionen relativt stor.
Flickan döms även att betala skadestånd på sammanlagt 290 000 kronor till pojken. Målsägaren hade begärt att få 490 000 kronor.
