2016 beslutade Svenska kyrkans kyrkomöte att psalmboken skulle förnyas. Nya psalmer ska läggas till, föråldrade tas bort, men psalmboken ska också bli större.
När kyrkan gick ut och bad om nyskrivna psalmer skickades 9 500 förslag in. I en urvalsprocess anonymiserades upphovspersonerna. Urvalsgrupper har sedan gått igenom texterna och provsjungit sångerna. På onsdagen presenterades de 233 verk som tog sig igenom nålsögat.
Nu ska församlingar över hela landet testsjunga låtarna på listan. Den 30 november 2026 ska de ha lämnat sitt omdöme. Även församlingar och enskilda personer som inte ingår i urvalsarbetet kan lämna synpunkter på förslagen.
Körer från hela landet har redan spelat in alla de 233 psalmförslagen. Från och med onsdagen finns de att lyssna på på Svenska kyrkans sajt. Där är de ordnade efter olika teman: lovsång och tillbedjan, kyrkliga handlingar, dagens och årets tider och så vidare. Till varje psalm finns sångtexten, en ljudfil att lyssna på och pdf:er med noter. Till sommaren ska alla psalmerna också vara upplagda på strömningsplattformen Spotify.
– Det är speciellt att jobba med psalmboken, det är den gudstjänstbok som nästan alla svenskar har en relation till. På många sätt är den viktigare än Bibeln i det att den är mer använd och det finns ett otroligt engagemang för den, säger Karin Tillberg.
Hon presenterade på onsdagen förslagen tillsammans med Carl Henrik Svanell och Karin Runow i Storkyrkoförsamlingens lokaler i Gamla stan i Stockholm – historisk mark när det kommer till psalmer. Här verkade pastorn Johan Olof Wallin, som skrivit mängder av psalmer och som gav namn åt 1819 års Wallinska psalmbok.
– Urvalsgrupperna har fokuserat på texternas tema, teologi och språk och så klart sångbarheten. Ett huvudkrav har varit att en psalm inte kan stå i motsättning till kyrkans tro och bekännelse och lära, säger Carl Henrik Svanell.
Ett medskick har varit att det ska finnas psalmer till kyrkliga handlingar, som dop och vigsel. Ett annat att det ska finnas psalmer till kris och katastrofsituationer och psalmer som anknyter till kyrkoårets högtider.
– Tanken är inte att alla ska tycka om allt, men att det ska finnas något som tilltalar alla. Vi hittar några teman som är särskilt vanliga: att vara människa och leva i sin vardag, sökandet efter en tro och Gud, säger han.
Alla är inte nyskrivna utan kan ha sjungits i flera år, kanske i lokala sammanhang. Bland de 270 upphovspersonerna finns både kända namn från förra psalmboken och nykomlingar. Många är verksamma kyrkomusiker men också präster.
Däremot är det få kända artister från världen utanför kyrkomusiken, men Py Bäckman och Åsa Jinder är två. Bland kompositörerna finns också riktigt gamla kändisar som Beethoven och Dvorak, vars stycken fått nya texter. Det är inte kört för den som tycker att en älskad låt av en känd artist borde vara med. Tipslådan för den typen av musik har man ännu inte gått igenom.
Det hade ju inte varit en psalmpresskonferens utan psalmsång. Med Karin Runow vid pianot sjöng vi bland annat ”Gud, välsigna Sverige”, som bland annat skulle kunna passa kring nationaldagen, men också ”håll mig hårt” som är skriven inom projektet ”Unga skriver psalmer”.
Här finns också psalmer på minoritetsspråken och ett norskt och ett danskt exempel. Karin Runow spelar upp norska ”Håll ihop min värld”.
– Våra nordiska grannars psalmer är mer ordrika och här finns udda bilder i texten, säger hon.
Vi sjunger: ”Borstar tänderna vid vasken / ser mig själv i spegelns glas, tvättar bort den falska masken / känns som allt har gått i kras”.
Läs mer:
Laleh och Mikael Wiehe bland artisterna som kan hamna i psalmboken
