Close Menu
Sol ReporterSol Reporter
  • Sverige
  • Världen
  • Politik
  • Ekonomi
  • Hälsa
  • Klimatet
  • Sport
  • Ledare
  • Mer
    • Kultur
    • Mat & Dryck
    • Resor
    • Pressmeddelande
    • Trender
Trendigt

Amanda Bergman: ”När jag mådde riktigt dåligt var ’Planet Earth’ det enda jag stod ut med”

juli 13, 2025

Gruppchatt fick in England på rätt spår igen

juli 13, 2025

Sommartipset: Ny chans att bli besatt av den norska ungdomsserien

juli 13, 2025

Angel är tillbaka – 34 år efter ”Sommaren i city”

juli 13, 2025

EM 13 juli: Dramatik när ”dödens grupp” ska avgöras?

juli 13, 2025
Facebook X (Twitter) Instagram
Login
Facebook X (Twitter) Instagram
Sol ReporterSol Reporter
Stockholm
22°C
Klar himmel
Webberättelser
  • Sverige
  • Världen
  • Politik
  • Ekonomi
  • Hälsa
  • Klimatet
  • Sport
  • Ledare
  • Mer
    • Kultur
    • Mat & Dryck
    • Resor
    • Pressmeddelande
    • Trender
Nyhetsbrev
Sol ReporterSol Reporter
Hemsida » 30 år sedan svenskt EU-medlemskap – men allt färre svenskar i Bryssel
Sverige

30 år sedan svenskt EU-medlemskap – men allt färre svenskar i Bryssel

NyhetsrumBy Nyhetsrumjuni 22, 2025
Facebook Twitter WhatsApp Telegram Email Tumblr Reddit LinkedIn

Med knapp majoritet röstade Sverige den 13 november 1994 ja till ett EU-medlemskap efter en stundtals hetsig debatt i en folkomröstning under en period av djup ekonomisk kris.

Omröstningen föregicks av flera omvälvande händelser, inte minst Berlinmurens fall 1989 och slutet på Kalla kriget – händelser som kom att påverka och förändra den tidigare rådande världsordningen. Också synen på EU-medlemskapet har under de senaste 30 åren genomgått en förändring bland svenskarna, enligt Göran von Sydow, statvetare och chef för Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps).

– Åren efter folkomröstningen sjönk stödet för medlemskapet betydligt, men började därefter stiga. Vid Sveriges första ordförandeskap 2001 kunde man för första gången se en övervikt för de som var positiva till medlemskapet, och efter det kan man säga att stödet, med viss variation, har ökat hela tiden, säger han och fortsätter:

– Nu är Sveriges befolkning bland de mer EU-positiva i Europa.

Stödet för ett svenskt medlemskap må i dag vara starkt, men vad gäller den svenska representationen inom EU:s institutioner ser läget betydligt dystrare ut. Sverige är i dagsläget en av de 15 medlemsstater som räknas som underrepresenterade i unionen.

Värst är läget inom EU-kommissionen, där antalet svenskar de senaste åren minskat med 13 procent – från 556 personer år 2017 till 484 i början av 2025, enligt färska siffror från kommissionen. Det innebär att andelen svenskar i EU-kommissionen i dag är 1,5 procent – en låg siffra, då målsättningen för att den svenska befolkningsmängden ska vara korrekt representerad är 2,7 procent.

Det minskande antalet EU-tjänstemän är inte bara ett problem för svenska intressen utan även för EU:s legitimitet. Det menar Matilda Rotkirch, ministerråd vid svenska EU-representationen i Bryssel. De senaste åren har hon på heltid arbetat med EU-rekrytering, ett jobb som inneburit stora utmaningar.

– Läget är allvarligt. När så många viktiga beslut fattas behöver man ha personer på plats som bidrar med kunskap, erfarenhet och expertis från sina respektive länder. Viktigt att säga är att det inte handlar om att de personer som kommer hit ska företräda Sverige – de jobbar ju för EU. Men i EU:s regelverk står det att det bland personalen ska finnas en bredd av personer från olika länder, säger hon.

Att Sverige i år varit medlem i unionen i 30 år avspeglas också i att den generation svenska tjänstemän som anställdes efter EU-inträdet nu är på väg att gå i pension. Även här sticker kommissionen ut, där i snitt runt 15 svenska EU-tjänstemän väntas gå i pension varje år under de kommande fem åren, enligt institutionens egna beräkningar.

Pensionsavgångarna kommer få stora konsekvenser om inte nya anställningar fylls på underifrån, menar Matilda Rotkirch.

– Vad gäller kategorin lägre handläggarnivåer – lingvister undantaget – är det bara Luxemburg som är sämre representerat än Sverige i kommissionen. I parlamentet och rådet är bristen på svenskar inte lika stor, men även där kommer många att gå i pension, säger hon.

Bristen på svenskar inom EU:s institutioner har också lett till att regeringen inför i år tilldelat Universitets- och högskolerådet (UHR) fem miljoner kronor – en fördubbling jämfört med 2024. Pengarna är avsedda att gå till en satsning på tillsättningar av strategiskt viktiga tjänster inom unionen och coachning av svenskar som vill göra EU:s uttagningsprov.

Regeringen har även utökat antalet stipendier till College of Europe, som erbjuder ettåriga masterutbildningar i EU-frågor och Europastudier – och som anses vara en inkörsport till framtida EU-jobb.

Makten i EU

EU-kommissionen

Består av en kommissionär från varje medlemsland. Det är den verkställande makten i EU och kan därmed jämföras med ett lands regering. Föreslår nya lagar och granskar ländernas genomförande av den gemensamma politiken.

Europaparlamentet

Består av 720 ledamöter som utses av väljarna genom allmänna val vart femte år. 21 av ledamöterna kommer från Sverige. Tillsammans med ministerrådet beslutar Europaparlamentet om lagar.

Ministerrådet

Består av medlemsländernas nationella regeringar. I rådet träffas ministrar för att komma fram till en gemensam ståndpunkt på till exempel ett nytt lagförslag. Utifrån den ståndpunkten förhandlar rådet sedan om lagen med Europaparlamentet.

Källa: Sveriges riksdag

Utöver regeringssatsningarna pågår, enligt Matilda Rotkirch, också ett gemensamt arbete bland de inom unionen underrepresenterade länderna för att lösa situationen.

– Tillsammans jobbar vi mycket med att försöka uppmärksamma kommissionen, parlamentet och rådet på de här frågorna. Exempelvis har våra länders EU-ministrar skrivit ett gemensamt brev till den nya kommissionären för att peka på att man behöver vidta mer effektiva åtgärder. För det börjar bli ett legitimitetsproblem när man inte har personer från alla medlemsländer, säger hon.

En brännande fråga är varför inte fler svenskar lockas av en karriär inom EU. Enligt Matilda Rotktirch är en anledning att de uttagningsprov som krävs för att få ett fast jobb på institutionerna – och som av många upplevs som svåra – kan avskräcka.

– Dessutom har det tidigare kunnat ta upp till ett och ett halvt år innan man har fått resultaten från proven, och då vi i Sverige har en bra arbetsmarknad jämfört med vissa andra medlemsländer hittar många ett annat jobb under tiden. Dessutom tror jag att många svenskar ser EU som väldigt hierarkiskt, vilket kanske inte lockar, säger hon och tillägger:

– Men just därför det så viktigt att man får fler svenskar på plats som tar med sig den svenska arbetskulturen.

Även Göran von Sydow understryker att man i rollen som tjänsteman inom EU arbetar för gemensamma intressen, men att en jämn representation inom institutionerna kan återspegla medlemsstaternas olika typer av bakgrunder, erfarenheter och perspektiv.

– Anser vi då att svenskar bär med oss delar som är viktiga för utvecklingen av EU generellt sett, så finns det ju ett intresse av att ha den här närvaron. I en vidare mening är en jämn representation också en legitimitet för systemet. Att alla är med och bidrar till det gemensamma, säger han.

Världen har på många plan förändrats sedan Sverige för 30 år sedan blev medlem i EU. Den tidsanda som rådde vid tillträdet, präglad av en tro på förändring och demokratisering har i ljuset av en alltmer orolig omvärld ersatts av mer pessimistiska synsätt.

Göran von Sydow menar att många av de frågor som lyftes fram under debatten inför folkomröstningen förvisso är aktuella även i dag, men att man vid tiden underskattade att unionen är en process.

– EU är inte statiskt – utan utvecklas hela tiden. Och det EU vi i dag har med 27 medlemsstater kontra dåvarande 15 och med en mängd olika politikområden och frågor som diskuteras på EU-nivå kunde vi inte föreställa oss 1994, säger han och fortsätter:

– Dagens EU är ett både geografiskt och politiskt mer omfattande samarbete. Och kanske tänkte man i den svenska debatten 1994 inte så mycket på att EU skulle utvecklas så starkt, säger han.

Share. Facebook Twitter Pinterest LinkedIn Email Telegram WhatsApp

Relaterade Artiklar

Blev vädret inte vad du tänkte dig? Det är appens fel

Sverige juli 13, 2025

”Oavsett vad – det är väder varje dag”

Sverige juli 13, 2025

Kraftigt åskoväder i Gävle – flera hus i brand

Sverige juli 13, 2025

Övergivet flygplanshotell huvudbry för Swedavia

Sverige juli 12, 2025

14 europeiska länder tar emot skadade barn från Gaza – Sverige säger nej

Sverige juli 12, 2025

Skärgårdsbåt körde in i kaj: ”Teknisk blackout”

Sverige juli 12, 2025

Dömd för sexuellt övergrepp – kan få 1,3 miljoner

Sverige juli 12, 2025

Högsäsong för bostadsbedrägerier – så undviker du att bli lurad

Sverige juli 12, 2025

Här vill kyrkan schakta ur och bygga nytt – ”Så dumt”

Sverige juli 12, 2025

Redaktörens Val

Gruppchatt fick in England på rätt spår igen

juli 13, 2025

Sommartipset: Ny chans att bli besatt av den norska ungdomsserien

juli 13, 2025

Angel är tillbaka – 34 år efter ”Sommaren i city”

juli 13, 2025

EM 13 juli: Dramatik när ”dödens grupp” ska avgöras?

juli 13, 2025

Blev vädret inte vad du tänkte dig? Det är appens fel

juli 13, 2025

Senaste Nytt

Karlsson: Snällare kan ingen vara än en kåsör

juli 13, 2025

Eldsjälen bär racketlon på sina axlar: ”Tar hela mitt liv”

juli 13, 2025

”Oavsett vad – det är väder varje dag”

juli 13, 2025
Facebook X (Twitter) Pinterest TikTok Instagram
2025 © Sol Reporter. Alla rättigheter förbehållna.
  • Integritetspolicy
  • Villkor
  • Kontakt

Type above and press Enter to search. Press Esc to cancel.

Sign In or Register

Welcome Back!

Login to your account below.

Lost password?