30 gånger mer satsas på att förstöra naturen än att rädda den

– Det viktigaste budskapet är att den globala ekonomin hittills har vuxit på bekostnad av naturen, och nu börjar det slå tillbaka mot världens ekonomi och finansiella stabilitet. Företagen spelar en väldigt viktig roll för att vända den utvecklingen, säger Lisen Schultz, ekolog och forskare vid Stockholm Resilience Centre på Stockholms universitet.

Tillsammans med cirka 80 andra forskare från totalt 35 olika länder inom IPBES, den biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel IPCC, har hon sammanställt en omfattande rapport om hur företag och biologisk mångfald påverkar varandra. Rapporten bygger på tusentals studier och arbetet har tagit ungefär tre år.

Utgångspunkten är det mycket starka vetenskapliga stödet för att all ekonomisk verksamhet i grunden är beroende av friska ekosystem och en rik biologisk mångfald. Naturen ger oss mat, råvaror, friskt vatten och ren luft att andas. Även företag som inte direkt utnyttjar naturbaserade råvaror är beroende av ekosystemtjänster som exempelvis lindrar konsekvenserna av extremväder och säkrar vattentillförseln.

Men det råder kraftig obalans. Enligt rapporten har världens producerade kapital per capita ökat med 100 procent sedan 1992. Under samma period har kapitalet i form av naturresurser minskat med 40 procent.

En förklaring är att världens länder och företag totalt lägger cirka 7 300 miljarder dollar (motsvarande 65 000 miljarder kronor) per år på verksamheter som skadar naturen. Det handlar till exempel om stöd till ohållbart industrifiske och miljöskadliga jordbruksmetoder. Budgeten för miljövårdande insatser uppgår å andra sidan till endast cirka 3 procent av detta belopp, omkring 220 miljarder per år, och bara omkring 1 procent av världens företag redovisar hur deras verksamhet påverkar den biologiska mångfalden.

– Vi har inte behövt räkna med naturen i vårt ekonomiska beslutsfattande. Den ekonomiska teorin har vuxit fram utifrån uppfattningen att naturen är oändlig, att naturens resurser alltid ska finnas kvar i överflöd, säger Lisen Schultz.

Rapportförfattarna listar ett hundratal åtgärder och metoder som med stöd i forskningen skulle kunna vända utvecklingen.

– Budskapet är att det är möjligt med ekonomisk utveckling i linje med naturens begränsningar. Men då måste vi ändra förutsättningarna så att det blir självklart att ta hänsyn till biologisk mångfald. Det förutsätter en förändring av regleringar, normer, teknik och kunskap, säger Lisen Schultz.

Bland annat måste bonussystem, subventioner och finansiella strömmar justeras så att de tar större hänsyn till hur den biologiska mångfalden påverkas. Rapporten ger även råd om hur företag kan öka spårbarheten av råvaror och kartlägga sina leverantörskedjor.

– Det har vuxit fram en flora av metoder, så den här utvärderingen ska hjälpa företagen att hitta rätt i den djungeln, säger Lisen Schultz.

Hon tillägger att hon redan för lite drygt 20 år sedan deltog i ett FN-uppdrag som tog fram en liknande rapport om hur världens biologiska mångfald utarmas av ohållbara produktionssystem.

– Nu har forskningsläget blivit ännu tydligare. Det här är en bra kunskapsgrund för alla som arbetar för en mer hållbar utveckling inom företag, politiken och i civilsamhället. Min uppfattning är att sådana här rapporter sipprar in sakta men säkert i beslutsrum.

Läs även:
Klimatgruppen Aurora stämmer svenska staten på nytt: ”Kränker våra mänskliga rättigheter”
Klimatförändringar driver fåglarna högre upp i de svenska fjällen
Här är 2025 års största vetenskapliga genombrott