Det är lätt att missa den lilla skylten vid den smala grusvägen i Delsbo. Men en stor tankbil och en äldre herre i blå skjorta på uppfarten avslöjar att Dellenmejeriet ligger här.
Klockan är strax efter tio och produktionen är i full gång. Härifrån slussas årligen runt 1,3 miljoner liter ”hälsingemjölk” ut till butikerna.
– Den 1,5-procentiga mellanmjölken säljer bäst och därefter standardmjölken. Lättmjölken ligger sist men vi börjar få upp farten på den, berättar 81-åriga vd:n Leif Björklund.
Mejeriet och jätten Arla turas om att hämta mjölk hos fem lokala bönder varannan dag.
När företaget startade för åtta år sedan var det med visionen att betala bönderna bäst. I år har dock Arla legat något högre, berättar Leif Björklund.
– Men bönderna och kunderna är trogna oss och vill ha den här mjölken. Men från december betalar vi ungefär lika igen eftersom Arla sänkt ersättningen.
Och visst är det lite skillnad i muskler. Under förra året uppgick kooperativa Arlas intäkter till närmare 14 miljarder euro. Dellenmejeriet omsatte i sin tur runt 18 miljoner kronor och jagar fortfarande lönsamhet.
Att just Leif Björklund kom att styra skutan får ses som oväntat.
Leif kommer från Stockholm och har arbetat inom belysningsbranschen. På 2000-talet sålde han sitt företag Svelux till Norge och flyttade med frun till hennes hembygd Delsbo.
Han hängde kvar som koncernchef ett tag, men tröttnade.
– Jag är inte så intresserad av att hålla på med siffror fram och tillbaka så jag hoppade av.
Problemet var bara att han plötsligt inte hade något jobb.
Att dra sig tillbaka var inte aktuellt.
– Vadå pension? Jag är engagerad i föreningslivet och har varit ordförande i flertalet föreningar i Dellenbygden.
Så när ett gäng lokalbor ville starta mejeri tvekade han inte.
– Min fru vill att jag ska vara hemma och vattna blommorna, men det är inte riktigt min grej. Men vi kommer överens och hon accepterar att jag håller på med mitt.
Inne i fabriken står två anställda böjda över en tredje person som ligger på rygg och skruvar på en av maskinerna. Elisabeth Löfstrand, som är en av de sju delägarna i mejeriet, är inte hundra på vad som är fel.
– Maskinen ska fylla och stänga förpackningarna med mjölk. Den ska inte kasta mjölk överallt, försäkrar hon.
Nu när julen närmar sig ökar suget efter grädden och den fetare lantmjölken.
– Många gör egna ostar och grejer under julen och här uppe finns en kultur av att använda mycket mjölk, berättar Elisabeth Löfstrand.
Men själva mjölkkonsumtionen har minskat. Under 2023 drack svensken runt 61 liter per år, vilket är en minskning med över 60 procent sedan 1980, enligt Jordbruksverket.
Mejeriet upplever dock törsten som stabil även om intäkterna minskat något, och priset på produkterna har legat fast sedan 2022.
– Butikernas egna varumärken är våra största konkurrenter och det har blivit tuffare på marknaden. Under lågkonjunkturen valde folk också bort lokalproducerat, säger Elisabeth Löfstrand.
På kontoret finns utmärkelser som vittnar om att mejeriet blivit utsett till årets företag i länet. Leif Björklund berättar gärna om den nya elektriska pannan som snart kommer på plats och ska hjälpa till att minska koldioxidutsläppen.
Men allt är inte en dans på rosor. Det negativa resultatet har lett till att ägarna fått skjuta till mer pengar och vd:n hoppas på lönsamhet under nästa år.
Leif Björklund återkommer till att han är engagerad i det lokala. Han är i själva verket en aktiv Centerpartist som tidigare haft förtroendeuppdrag inom Hudiksvalls kommun.
En av de frågor som irriterar honom mest är att kommunens skolor inte tar in mejeriets mjölk, trots att han tryckt på i åratal, enligt egen utsago.
– Vi skulle kunna köra ned mjölken i skottkärror till skolorna, var är miljötänket? Det är ofattbart!
På annat håll, i Östergötland, sitter bonden Inger-Lise Sjöström. Hon är vice ordförande i Arla och ”en av mjölkvärldens mäktigaste”, enligt LRF där hon även har titeln ordförande i mjölkdelegation.
Inger-Lise Sjöström är inte särskilt orolig över att svenskarna dricker mindre mjölk.
– Om du lägger till osten konsumerar vi inte mindre. Vi dricker inte lika mycket mjölk men äter mejeriprodukter i andra former.
Priset på mejeriprodukter har ökat under de senaste åren, vilket avspeglat sig i konsumenternas plånböcker. Priset på mjölk har ökat med närmare 42 procent mellan november 2020 och 2025, enligt SCB.
Inger-Lise Sjöström säger att hon förstår att många har det tufft, men betonar att matproduktionen blivit dyrare samtidigt som investeringar i lantbruket kostat.
Arla är ett kooperativ som ägs av bönderna själva. De dominerar marknaden, vilket kan göra det utmanande för aktörer som Dellenmejeriet att konkurrera.
– Det beror också på vilka konsumenter man har och var. Men för de flesta bönder är det positivt att vi får höjda priser, konstaterar Inger-Lise Sjöström.
Det är Arla som sitter på det åtråvärda kontraktet om skolmjölken som Leif Björklund vill åt. Men en representant på kommunens kostenhet uppger att de kräver att mjölken är ekologisk, förpackas i flera storlekar och har rätt kylautomater.
Leif Björklund medger att mejeriet inte uppfyller alla kraven, och exempelvis inte producerar ekologisk mjölk, men anser att det är en upphandlingsteknisk fråga.
Han har inte några planer på att ge upp vare sig skolmjölken eller vd-posten i första taget.
Leif Björklund funderar lite.
– Det är bättre att samarbeta. Livet är för kort för att bråka, men i vissa fall måste man ju ta i lite, säger han och småskrattar.
Läs mer:
SJ:s vd får gå på grund av sin ålder: ”Har mycket energi och kraft kvar”
Arlas vd: Kunderna behöver betala mer för mjölken
Trots fin skörd – vetet ger mindre klirr i kassan
