I dag ligger huvudansvaret för den svenska underrättelsetjänsten hos Försvarsmakten. Den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, förser både det militära försvaret och regeringen med underrättelser om omvärlden.
Men detta fungerar inte tillräckligt bra, anser regeringens utredare, den tidigare stats- och utrikesministern Carl Bildt (M). Must är bra på att följa den militära verksamheten i vårt närområde, men bredare underrättelser är ”av mer varierande kvalitet”, skriver han i utredningen.
Den har gått igenom Musts bedömningar som föregick det fullskaliga ryska anfallet på Ukraina. Must ansåg då att ett fullständigt anfallskrig mot Ukraina skulle vara en stor politisk och militärstrategisk risk för Ryssland, och därmed inte sannolik. Det var först nära inpå invasionen den 24 februari 2022 som Musts bedömning ändrades.
– Det blev väl inte alldeles rätt, om jag uttrycker saken med stor försiktighet, säger Carl Bildt.
Krig startas oftare av politiska än militära skäl och Musts bedömning av Rysslands politiska motiv misslyckades. Carl Bildt kallar det för ett systemfel i utredningen.
I framtiden kommer kraven på underrättelsesystemen att öka ännu mer. Vi lever i en gråzon mellan krig och fred och snabb information och tidiga bedömningar behövs, enligt utredningen.
Därför vill Bildt gå bort från det nuvarande systemet och ta ifrån Försvarsmakten en stor del av underrättelsetjänsten.
– Det är inget annat land som har det på det sättet, säger Carl Bildt.
Han föreslår en civil underrättelsetjänst som ”blir en nationell resurs direkt under regeringen”. Den ska ledas av en nationell underrättelsechef med en ny myndighet. Där ska också den hemligaste delen av underrättelsetjänsten ingå, den som förr hette IB och som nu heter KSI, kontoret för särskild inhämtning. Det är den som driver källor och agenter utomlands. De som brukar kallas Sveriges hemliga spioner föreslås alltså byta arbetsgivare.
Försvarsmakten ska ha kvar en del av underrättelsetjänsten, helt inriktad på militära behov och på samarbeten med andra länders militära underrättelsetjänster.
Omorganisationen måste ske snabbt, skriver Bildt, och genomföras samtidigt med ett tekniklyft, där AI och molntjänster blir viktiga. Den nya myndigheten ska också spela en viktig roll i samarbeten med andra länders underrättelsetjänster och samverka med näringslivet.
”Den nya organisationen innebär en ökad pluralism i bedömningar som borde minska risken för avgörande felbedömningar. Upptakten till den storskaliga invasionen 2022 visar riskerna med ett alltför monolitiskt och slutet system”, skriver Carl Bildt.
Utredningen har redan börjat förankras politiskt. Bildt har informerat partiledarna om sin utredning. Statsminister Ulf Kristersson (M) kommenterade möjligheten att organisera om underrättelsetjänsten för en månad sedan i en DN-intervju:
– Nu är det ett fönster för att göra saker som rustar oss så starkt. Det kan behövas mot ett farligare Ryssland om några år, sade Ulf Kristersson då.
