Fritidskortet är en satsning från regeringen som klubbades igenom i riksdagen i juni i år och är framtaget av E-hälsomyndigheten i samarbete med bland annat Folkhälsomyndigheten och Försäkringskassan. Johnny Oxblod, presstalesperson på E-hälsomyndigheten, säger att det är ett sätt att få barn i rörelse och sänka tröskeln för att vara med i en förening.
– Det är lätt att koppla det till idrott, men det kan vara föreningar där man spelar musik eller schack, eller vad som helst egentligen.
Från året barnet fyller 8 år till det år barnet fyller 16 år får familjen ett bidrag på 500 kronor per barn och år för att betala ledarledda, regelbundna fritidsaktiviteter. Det innebär att de ska genomföras minst 6 gånger under en period på max 6 månader. Summan kan exempelvis gå till avgifter för medlemskap, eller för att hyra utrustning och instrument.
Om en familj fick bostadsbidrag det föregående året, kan de få 2 000 kronor per barn och det kommer inte att påverka familjers rätt till ekonomiskt bistånd då det inte räknas som en inkomst eller tillgång.
Beloppet går inte att spara till året efter. Det måste användas innan 30 november men då kan man betala för aktiviteter som påbörjas nästa år som man redan fått inbetalningsuppgifter till, lika väl som för avslutade och pågående aktiviteter.
Satsningen har väckt en del kritik, bland annat på grund av administrationskostnaderna. Av de 792 miljoner kronor som satsningen beräknas kosta per år så ska cirka 250 miljoner gå till administration.
– Varför så mycket pengar ska gå till administration handlar om det som alla remissinstanser har uttryckt. Att det finns en hög risk för kriminellt utnyttjande när man lägger över sådana här funktioner till föreningar, säger Lawen Redar, kulturpolitisk talesperson för Socialdemokraterna.
Socialminister Jakob Forssmed (KD) håller med om att det är ”relativt höga administrativa kostnader initialt”, men säger att det kostar att bygga upp ett system som detta.
– Vi bygger upp något nytt och vi ska göra det säkert, robust, enkelt att använda och svårt att fuska med. Men vi kommer kunna trycka ner de administrativa kostnaderna väsentligt över tid.
Lawen Redar tror snarare att kostnaderna underskattas och menar att många inom föreningslivet säger att de administrativa kostnaderna kan göra idrotten ännu dyrare. Hon säger att det hade varit bättre att sänka avgiften i landets kulturskolor och för olika föreningsaktiviteter.
– Vi närmar oss alltså en miljard extra som hade kunnat läggas på verksamhetsbidrag till idrottsrörelsen.
I en debattartikel publicerad i Expressen i april i år riktade socialdemokratiska politiker bland annat kritik mot att namnet ”Fritidskortet” kan vara missvisande då det inte är ett faktiskt, fysiskt kort. Kritik som Jakob Forssmed tar lätt på.
– Jag tror att folk i allmänhet nu för tiden vet att till exempel ett presentkort, ja det kan vara digitalt.
Han menar att de valt en digital tjänst just för att vårdnadshavare ska slippa redovisa fysiska kvitton och ”springa med ansökningsblanketter”.
– Då blir det de som har lite större administrativ förmåga och kapacitet som blir de som tar del av det. Därför är det angeläget att det är enkelt och att man inte behöver ligga ute med pengar till exempel.
Läs mer:
Fritidskortet presenterat – ska öka barnens aktivitet
Forssmed om fritidskortet: Extra högt stöd till de som behöver det mest
